Lägger in mitt inlägg här som jag skrev som svar på inlägg 29 i samma tråd som ovanstående inlägg….. till Yamher

#29 Jag håller inte med dig i det du skriver. Jag lägger nog mer vikt vid symbolvärdet av Lucifer. För mig hade det känts som att släppa in djävulen och det står jag för.

Historiskt har han använt som symbol, för satanism och det är inget jag befattar mig med. Som jag skrev i ett annat inlägg här ovan så må jag vara knastrig och torr i min syn på vissa saker. Men som sagt innan här så lägger jag stor vikt vid symbolvärdet av vissa saker o vad det står för i de flestas sinnevärd.

Law of attraction…. du får det du förväntar dig, inte det du bara önskar dig. Och med en symbol som så nära förknippas med det mystiska, svarta, onda är risken stor att ens sinne ändå strävar åt det svarta hållet vad än munnen säger. Och då är det, det du får som resultat!

Att man förleds att experimentera med de svarta krafterna/svart magi och dras in i den världen. När man väl sitter fast i det, så kan det vara svårt att ta sig ur, och överleva själsligt. därför står jag fast vid min varning för den typen av kraft experiment. Speciellt om man inte är jordad och har en ordentlig grund att stå på, utan tror att man kan plocka från ett smörgåsbord av krafter utan urskillning, och att allt är gott bara för att det är "andligt". 

För mig representerar Lucifer mörkret och i mörker finner jag inget ljust eller positivt som skulle tillföra min andlighet något gott.

Har aldrig hört talas om att Gabriel skulle ses som kvinna. Låter mycket suspekt måste jag säga.

Sedan har jag Lucifer som ärkeängel. Visa säger ju att han är en fallen Ärkeängel men det är fel i min åsikt. Jag vet ju att jag har han o han är God.

från tråden - skrivet av J-Artur-K - vilket startade  off topic diskutionen!

När jag möte Lucifer kom han med ljus o gudomlighet under healing. Så han hjälper mig i alla fall. så jag anser att det är fel att säga att han bara är ond. Jag tror att detta med att han är ond är missuppfatat. Man vill lägga ondska mot någon sedan har han fått tagit skiten av det. Så tror jag.

3 alla tyckte inte Hitler var ond heller - de fans dem som ansåg han god !

allt är defenetivt inte guld som glimmar - så jag skulle vara mycket vaksam med den energi som kallar sig lucifer!

#4 Där satt den! Exakt så tycker jag också….om man skall komprimera alla de ord jag använt, i mina utlägg! 😎

Ett mycket bra exempel på något som såg både vettigt och bra ut från början för de som var anhängare till den politiken. Men tror att många inte hade en aning om vilka konsekvenser det skulle få i slutänden!

Jag håller med i det yamher skrivit i "Bränd av Healing" tråden. När jag haft kontakt med Lucifer har ja bara sett Godhet. Jag har själv gått inne i helvetet o träffat dom som till hör den mörka sidan (Jag bara vet att jag var i helvetet man kunde i missförstå det). Men jag såg inga sådana teken ifrån Lucifer. Så jag står fast vid vad jag hört av andra man pratat med. o vad jag själv har sett. Att folk har missuppfattat han. Jag är ung men sådan missuppfattning av han tro jag inte på med tanke jag vet vad han hjälpt en o andra man pratat med som har haft hjälp av han. o har inte sagt något ont. Så i så fall vill jag gärna höra. Vad har han gjort som ni vet om? 

Jag själv har gått i himlen o helvetet. O jag känner bara av Himlens energier av han. Det är ju väldigt konstigt i så fall. Sedan hjälper han till med healing det blir ju ännu mer konstigt i så fall om han är ond.

Så vad vet ni med säkerhet att han har gjort som är ont? Att ni bara vet att det är han. o inget missförstånd. Inga myter o saker,

yamhers inlägg:

"Absolut vi lever här o nu. Och om flera har träffat Lucifer för den han är och sett att han är ljusbringare och inget annat så måste man leva här o nu, inte vad människor har trott. Det är jätte viktigt. Gäller det mesta. Bättre att se verkligheten och det som faktiskt existerar än vad som skrivs i en bok av en människa!!!

I det här fallet vet jag att J-Arthur-K har ett starkt skydd och helt rätt kanaler för sin healing.

Dessutom är Lucifer, som du nämnt som ond, bara en vag identifikation till ondska. Där den verkliga makten ligger i orden som djävul och satan.

Ett annat exp är ärkeängel Gabriel som av många gestaltas som kvinna. Han är ingen kvinna och han kommer inte att bli en kvinna bara för att många människor tror att han är en. Lucifer blir inte ont bara för att människor skyr han."

#7

"Absolut vi lever här o nu. Och om flera har träffat Lucifer för den han är och sett att han är ljusbringare och inget annat så måste man leva här o nu, inte vad människor har trott. Det är jätte viktigt. Gäller det mesta. Bättre att se verkligheten och det som faktiskt existerar än vad som skrivs i en bok av en människa!!!"

Sv Till viss del kan jag faktiskt hålla med, jag tror att Lucifer fått ett väldigt oförtjänt dåligt rykte. Enligt sägnen steg han ner från himlaporten för att sprida sitt ljus över mörkret.
Ingen lätt uppgift som säkerligen kräver sin "man/ängel".
Att sedan människor lagt in skrämmande sägner kring Lucifer har nog mer med prästernas syn på att folket skulle skrämmas till lydnad.

Jag tror visserligen inte att Lucifer är en "god" och blid ängel, han kan säkerligen dundra till en hel del……
Men, vilken ärkeängel är egentligen godheten själv rakt igenom?
Ärkeänglarna överlag har, om jag inte missuppfattat det hela, en hel del Humörsvägningar 🤐 men kanske är det så att Lucifer är den ängel vi, av naturliga själ, har kommit i mest kontakt med.

"I det här fallet vet jag att J-Arthur-K har ett starkt skydd och helt rätt kanaler för sin healing."

Sv Jag tror inte att man som människa har Ärkeänglar som direkta beskyddare om man själv inte är ex. Jesus.
Men vad vet jag och å andra sidan, det är för mig egentligen ointressant vilka beskyddare andra människor har.
En Beskyddare, Ängel, Guide är en personlig kontakt som jag nog tycker man kan hålla för sig själv.

"Dessutom är Lucifer, som du nämnt som ond, bara en vag identifikation till ondska. Där den verkliga makten ligger i orden som djävul och satan."

Sv Intressant tanke, ja kan det vara så att många ser Lucifer som Satan/Djävulen?

"Ett annat exp är ärkeängel Gabriel som av många gestaltas som kvinna. Han är ingen kvinna och han kommer inte att bli en kvinna bara för att många människor tror att han är en"

Sv Ojdå, nej Gabriel är för mig en manlig gestalt och ingenting annat.

En liten parentes…..ingen idag anser att Lucia är en ond gestalt!

Men Lucia är en Ljusbärare i kvinnlig skepnad.

Lucia kom med ljuset Lucia/Lucifer.

för det första om Gabriel - det har dryftats bland en del mediala, men även i filmindustrins tolkning av honom som kvinna i Constantine. Även om jag inte kan bevisa mer utförligt här. Har aldrig heller skrivit att HAN är en heller.

 (He (and nowadays sometimes "she") - http://tvtropes.org/pmwiki/pmwiki.php/Main/ArchangelGabriel,

Gabriel is referred to as "he" in the Bible, and in Daniel 9:21 he is explicitly called "the man Gabriel". Some modern, especially New Age, exponants portray Gabriel as a woman or androgynous. - http://generalspiritualityjm.wikia.com/wiki/Archangel_Gabriel,

Jag har aldrig någonsin sagt eller skrivit att jag föredrar Lucifer, eller att hans personlighet är heligt god. Däremot jobbar han inte för de onda. De kan dölja sin identitet och göra mycket hyss men en viss "doft" hänger alltid med även den allra duktigaste av dem. Det gäller att kunna urskilja den. När man väl känner igen den så kan man urskilja agnet från betet. Om man är väldigt osäker så se till att ha en väl etablerad kontakt med er skyddsängel så kommer denne kunna svara på alla frågor. Vem man ska kunna lita på eller inte om själv inte är i stånd att bedöma det. Eller varför inte gå högre upp i deras hierarki och få svar av någon annan?!

Man behöver inte ha en ärkeängel som skyddsängel för att kunna ha ett bra skydd eller få hjälp om man healar. Alla träffar på en ärkeängel någon gång eller flera gånger i sitt liv. Inte det minsta konstigt eftersom deras främsta jobb är att vara en mellanhand mellan oss levande och andra sidan / högre makter. O man är inte betydligt mycket viktigare bara för att man jobbar ett tag med en eller stöter på en. Vi ska vara tacksam för den hjälp vi får. Och våga se vem ni pratar med.

I bibeln står det inte ens att Lucifer är ond utan har omtolkas och man tror att han står för de namnen som är med som aftonstjärna (om jag inte minns fel). Det är en helt annan ärkeängel som är fallen, och han är "genomrutten" att hela hans yttre har förändrats. Och det tar eoner av tid, längre än universum har existerat.

En av anledningarna till att jag från början reagerade på talet om Lucifer som ljusets ängel etc är att detta är ett öppet forum. Man vet inte vilka som sitter o läser i dessa trådar, allt ifrån mycket unga människor till människor som är psykiskt instabila. Även människor som inte är helt insatta i vad de själva känner o tänker om det andliga, sett från en spiritualistisk synvinkel.

Att då sitta och skriva om något som så mycket är en symbol för det onda, iaf för 99% av mänskligheten, är inte riktigt ok tycker jag. det kan verka både skrämmande och avskräckande, för sköra människor. Eller ge idéer som i slut änden vållar mycket problem. Att ni har en annan åsikt i detta respekterar jag, men det är trots allt så att denne Lucifer står för ondska hos väldigt många av oss, och vem vet vad människor som inte är andligt mogna lockas in i för något, av det som skrivs här. Allt är inte guld som glimmar, och det finns oerhört många ganska kallhamrade människor som är villiga att haka på och dra in människor i helt felriktningar om det bara finns ett intresse. Oavsett om dessa "elever" är mogna för det eller inser vad de ger sig in på.

Om man skriver på ett låst forum, där man vet vilka som sitter o läser så är det en annan sak. Där kan man vara lite mer yvig och tillåtande, eftersom man då har lite mer koll på hur det landar i läsarnas sinnen.

Så här på ett öppet forum blir det lite konstigt, iaf för mig.

Allt skall kunna diskuteras, det är jag helt för, men inte alltid och vid alla tillfällen och inte i alla forum.

Därför tycker jag det är viktigt att man säger till och gör klart att andlighet inte är krafter man skall leka med, eller underskatta. I fel form kan det göra oerhörd skada i stället för att vara uppbyggligt.

Och att man bör ha en erfaren mentor, samt en god portion vanligt bondförnuft och livserfarenhet, vilket ifs inte bara har med ålder att göra.

Någon skrev att det finns människor som blir saliga och till sig, för att de hittar en fjäder i en äggkartong….och ser det som att det varit en ängel på besök.

Hallå! Ägg produceras av höns o de har normalt fjädrar!

Så har det inte föregåtts av andra tecken o återkommande teman i en persons liv just runt i kring detta fynd, så har det en alldeles naturlig förklaring.

Spiritualism och masspsykos är två vitt skilda saker,man måste först lära sig att skilja på knackningar o knakningar som har helt naturliga förklaringar innan man kan säga att det är andar som knackar i väggarna! Och kan en inte skilja på en höna o en ängel så skall man nog börja från grunden och bygga upp den först!

Blandar man då in änglar med ett tveksamt rykte så skrämmer det mer än det upplyser. Detta är min åsikt!

#11 👍

#11

Flikar in lite här om jag får 🎈

Jag tycker att du har många bra tankar, särskilt angående hur man kanske påverkar dessa sköra/unga/nyandliga/känsliga personerna som läser. 
Men, jag kan inte låta bli att tänka att du bidrar ganska mycket i detta själv i så fall.
Om jag skulle läst denna diskussionen när jag var helt ny och skör och känslig så skulle dina inlägg skrämma vettet ur mig. Jag skulle blivit rädd, och som du vet law of attraction, så jag skulle bara börja se en massa bevis på det du säger och aldrig vilja vara andlig. Eller värre börja en andlig resa med rädsla för att det kan vara en ond upplevelse för mig. Det skulle ju antagligen bli det. Law of attraction.

Om man har intentionen att börja en andlig resa för att hitta sig själv och uppleva allt det där som verkar så spännande och viktigt, så är det det man får. Tills andra intentioner, tankar, känslor och önskningar kommer förstås.

Men om andra då börjar säga saker som "du måste akta dig du måste vara försiktig!" så kommer det bara få denna nyandliga person att dels bli rädd, och dels kommer hen börja tvivla på sig själv och sin egen förmåga att avgöra vad som är rätt för en själv.

Och rädsla är inget som hör samman med andlighet tycker jag :)
Och jag tror inte det finns en enda människa som inte kan känna själv vad som är fel och vad som rätt för en själv, så det kanske är bättre om man försöker säga det, lita på dina känslor. 
Och lita på att om det skulle gå snett, så har du ett helt eget team att hjälpa dig. Det liksom går inte att misslyckas, och det går inte göra fel heller. Även om det var ett misstag idag så är det en lärdom i morgon.

Om jag också får flika in så är jag försiktig vare sig det gäller ÄÄ Gabriel, Lucifer eller Michael osv osv.
Man ska alltid vara försiktig vad man än gör det spelar ingen roll vad det handlar om. 
Det är viktigt att veta att kärleken och ljuset "regerar" men det är minst lika viktigt att veta att man inte ska ta saker för givet, Har så svårt att förklara mig, men vare sig det gäller Andar, Ärkeänglar eller höns så får man vara försiktig med vad man ber om 😎
Man ska inte behöva vara rädd, men man ska vara aktsam. 
Det är ju faktiskt viktigt i alla spiritualistiska sammanhang.
Eller har jag fel?

13 det fins bra inspirerare och mindre bra inspirerare ifrån de andliga svärerna.

Jag har tyvärr sett altförmånga blanda sig med fel inspirerare - vilket resulterar i mentalt förfall.

Som medium eller healer måste du ha ett starkt psyke - och att utveckla sin medialitet samma sak.

Så vist ska man känna aktsamhet inför vad man bjuder in redan från början - det är därför en mentor är att föredra som kan hålla koll på elevens mentala hälsa.

Jag håller med Ians - att vända sig till sk Lucifer är inget för nybörjare och de bör hålla sig ifrån det.

#13 Håller med dig! Visst mina inlägg bidrar inte till någon form av avdramatisering, helt riktigt.

Dock får  man inte missa att jag rekommenderar en andligt mogen mentor, som vägledare och bollplank.

Har man det så kan man känna sig trygg. Ens egna intuition leder en också…helt rätt.

Om man är trygg i sig själv o vågar lita på sin intuition. Ibland bort ser vi från att vi känner vissa saker innan vi lärt oss att …då kände jag så, jag visste det hela tiden, etc etc

Hur många har inte känt o resonerat så med sig själv, ibland när det inte går som man vill, eller man involverar sig med människor som man redan innan kunde sagt att "detta blir änna inge bra!"

Men man är kanske lite för oerfaren eller för naiv o Vill tro andra om gott. Oftast går det faktiskt bra, man får sin stolthet lite tilltuffsad, men i det stora hela händer det inte så mycket!

För en människa med ett dåligt utvecklat självförtroende kan det däremot hinna bli riktigt illa innan, det kraschlandar.

det är dem jag vill faktiskt Varna …ja varna. för det är på sin plats att tala om att man behöver människor runt sig som kan säga till när det går överstyr. som kan leda o guida både i denna o den spiritualistiska världen.

Jane brukar rekommendera flera lärare, kanske just av den orsaken. då är man mer skyddad från en människas totala inflytande, det finns mycket skumt ute i den andliga Branschen, och allt är inte peace love and understanding! Även om det på ytan kan se så ut. Och man önskar att det vore.

Det finns faktiskt de som bedriver ren diktatur med sina elever.

Man kanske skall ha lite koll på vem man låter sig undervisas av?! Kolla referenser, både positiva dvs "frälsta" elever, och de negativa de som hoppat av.

Innan man köper sig en snor dyr kurs, och hamnar i fel dike! Är man bara lite omsorgsfull i sina val och håller sig avvaktande om något känns fel, så brukar det går bra.

dessutom tycker jag att vissa diskussioner inte bör föras hur som helst, när man inte vet vilka som sitter o läser det.

Att vara realist är en bra start. Att ha förnuftet och båda fötterna på jorden är viktigt.

Att vara naiv eller se hemskheter över allt som skrämmer är något man bör undvika oavsett vem man är.

Det är som att samtala om vårt samhälle och blunda för vad som kan ske eller bara se våld o brott överallt.

Ska vara varsamt oavsett, och ha en bra stark kommunikation med en skyddsängel. En mentor av mänsklig art är kanon, men att etablera ett stark band och kunna förlita sig på den som står dig närmast är AO i alla lägen. Eller en mentor på andra sidan. Endast utifrån det du kan närma dig andra sidan på det allra säkraste sättet, under dygnets alla timmar , och de kan reglera vad som passar, eller vad du klarar av.

Människor ska vara försiktiga med att peka på vilka som är goda o onda. Så många gånger har vi om o om igen fått det bevisat att vi har haft fel när vi trott att vi har vetat allt. Se bara hur synen på Judas har förändrats med tiden och nerskrivandet. Hur vi har skrivit historien.

Att vara realist, att se vem som befinner sig med dig vid tex en healing tillsammans med andra är något jag anser hör till det grundläggande. Inte mitt dömande. Åtminstone kommer man längre på att se världen som den är, än att vandra på rosa moln och peka finger på den eller den som man inte får umgås med. Framför allt att skrämma upp "de nya", de yngre osv. Man måste också få grunda sina erfarenheter på efter sina egna möten, och skaffa sig en uppfattning om hur någon är eller vem de är.

Jag har fortfarande inte skrivit att jag skulle rekommendera att söka upp honom, vad jag själv anser om honom eller något som skulle antyda något. Bara att han faktiskt inte tillhör de onda. Att skriva det skulle vara att ljuga för mig. Och så länge andra sidan inte säger emot mig så står jag för det jag har skrivit. Ni andra behöver inte vara realister…

#14 #15 (svarar båda samtidigt om det är okej)

Law of attraction funkar på fler nivåer. Det du försöker undvika är det du fokuserar på, och det kommer du få. 

Om någon inte tror att onda andar finns och därmed inte tänker på onda andar eller försöker hitta vägar för att undvika dom, så kommer den personen inte uppleva dom, någonsin. Det är ju faktiskt så enkelt det är här i universum.

Det du tror på, det du vet är det du kommer uppleva.

Så fort du tänker att du måste vara försiktig, så väcker du tanken att det finns något farligt, då väcker du din rädsla, då väcker du ditt motstånd, alltså har ditt fokus ändras, alltså kommer du antagligen uppleva saker som inte känns så kul.

Så varför inte bara lita på dig själv att du kan gå din väg från nyandlig till, vad säger man, gammalandlig (haha) utan att ta för givet att denna vägen är full med massa fällor. För det är ju då det kommer bli så. Varför inte lita på att man kommer hitta fram till slut även om man famlar omkring en stund, då kommer det ju bli så.

Jag har väll aldrig tänkt att dessa nyandliga personerna jag spekulerar om skulle börja med att kontakta lucifer det första dom gjorde, och det är inte heller det jag säger att dom ska (haha). Jag själv vet inte varför det ens skulle vara intressant om det inte visar sig senare att man har någon typ av koppling till han.

Jane, du pratar om inpisrerare, men jag pratar ju om att en själv är riktpilen för vilken väg man ska gå. 
Varje människa har sitt egna ansvar över sina egna tankar, och det är i slutändan allt som spelar roll.

18 långt ifrån alla är starka i sig själva som sökare och låter sig vägledas av andra! - få är starka! och finner sin egen väg!

#16

Jag håller med dig fullt ut!

Problemet blir ju att när man precis börjar vandra denna väg så är det väldigt konstigt att helt plötsligt lita på alla känslor man har. Så det blir ju väldigt lätt väldigt knäppt där i början! Det blev det för mig med, föll ner i ett dike av rädsla litegranna. Men jag kom vidare ändå liksom, vilket jag tror de flesta lyckas med.

Så det är svårt att veta hur man ska möta dessa personer!
Tror ändå det bästa sättet att guida dom är att fokusera på att alla har totalt unika vägar att gå på, och att de inte behöver oroa sig för att göra fel för de kommer själva veta när det är rätt, om de litar på sina känslor.

Var lite klantig  att ta upp att jag hade han är ju känsligt område Men blir ju lätt hänt när man själv har sina egna uppfattningar att man bara skriver utan att tänka. Var ju ingen mening att skapa små kaos o rädsla till andra.

Utan för detta : Jag är sådan att jag står för vad jag tro men står även för att jag kan ha fel i saker. Man kan aldrig veta med hel säkerhet.

Yamher #17 skrivet av yamher

Nej vi skall inte gå runt o vara rädda, dock bör man undvika vissa områden för att inte bli utsatt för onödigt våld, man är bara dumdristig om man försöker inbilla sig något annat. Om vi översätter det till real life. Där har vi samma åsikt.

Det jag vill säga är att man skall gå en bra "kurs" i självförsvar o kunna ta reda på sig själv innan man trallar iväg o naivt skuttar i vad som helst. Och inse sina begränsningar vid varje steg man tar, vara realist o inse att det finns både gott o ont, känna efter hur känns detta o lyssna till det. Annars blir det övermäktigt o det som Var rätt från början kan bli fel i slutänden.

Vi har olika åsikter om vad som är ont och vad som är gott. Och vi är olika som människor, och har olika referensramar. Så får det ju faktiskt vara utan att man behöver ta heder o ära av varandra.

Nu tror jag att det är ganska klart för dem som läser att så är fallet o vi har gjort det som var syftet, visat på båda sidor av saken. Tolkningen är upp till dem som läser, och det var iaf mitt syfte med mina kommentarer. Inte att racka ner på eller övertala de redan övertygade om min syn på saken 😉

Saur #18 skrivet av saur

tyvärr är det så en del börjar, med att experimentera aningslöst, med något de tror är harmlöst. Kanske påhejade av lika rädda kompisar…..och då gäller det att vara modig 😉 inte banga. Har jag gett Dem ett argument för att inte trilla i den fällan så är jag nöjd.   Rädslan kommer av att man inte vet o det okända skrämmer, men lockar också o vi är ju födda nyfikna, en del mer än andra.

Se till att få kött på benen då o förstå hur det fungerar, så skrämmer det inte.  Sen är det ett faktum att det finns ljus o det finns mörker, inget konstigt med det alls. Och inget som någon här förnekar, däremot är vi lite oense om Vad som skall anses vara vad. Olika skolor och åsikter helt enkelt!

Man skall grunda sig först och veta vad man gör innan man tar Överkursen 😉

Detta gäller allt andligt, från söndagsskola till spiritualistiska. Jag pratar inte likadant med min 12 åring som jag talar med min 33 åriga dotter. De har helt olika referensramar o förstår saker på olika sätt.

Allt har sin tid. De som förstår det behöver inte vara rädda de vet att ta vara på sig! Och har redskap för att göra det också!

Håller med Jane i hennes inlägg #19 skrivet av Jane-Lyzell

#19

Ja, jag själv har aldrig i mitt liv aldrig haft en bra självkänsla eller självförtroende. Lidit av depressioner och mycket ångest, varit otroligt svag och alltid trott att jag måste ha andra människors hjälp för att klara mig.

Sen började jag intressera mig för allt det här, men blev snabbt nedslagen för att jag var ju tvungen att få kontakt med alla dessa människor som kan så mycket! hur annars skulle jag kunne komma någonstans i min utveckling? Och alla hade ju dessa förmågor! Jag tog därför åt mig det mesta folk sade, litade på andra mer erfarna även när min mage sa att det inte kändes rätt för mig. Stod och stampade på ett ställe och var otroligt frustrerad.

Men sen började jag fatta grejen med det här "lita på dina känslor", och under en mycket kort tid kom jag längre i min personliga utveckling (mycket nödvändigt för just mig då för att komma i kontakt med det andliga) än vad jag gjort i hela mitt liv innan dess.

Det har inte gått lång tid ALLS sen jag började denna resa, ni ser mig säkert som nyandlig. Men den personen jag var i slutet av förra året och den jag är idag är så LÖJLIGT olika.

Allt tack vare att jag började lita på att jag själv kan och vet absolut bäst när det kommer till mig själv. 

Så, egentligen bör det lika ofta som bra bli mycket dåligt (tror personligen oftare dåligt) av att nyandliga söker upp någon att ha som mentor osv. Tänker också att det lätt får folk att tro att man MÅSTE ha någon mer erfaren vid sin sida, och får folk att bli beroende av andra människor för sin egna utveckling. Det är recept för olycka det!

#23

Har man inte en mentor speciellt knuten till sig, så kan man söka upp föreningar, gå på föreläsningar etc etc

Där det finns människor som har samma intresse, det brukar hjälpa för att man skall få ett perspektiv på sina egna funderingar.

Sitter man däremot enbart på sin kammare o funderar kan det snöa in lite grand. Man måste ha lite näring åt sina tankar och upplevelser också. Går man kurser skall man se till att gå för olika lärare, så man får olika sidor av saker belysta, då kommer din magkänsla att berätta för dig vilken väg som känns rätt att gå.

Man kan inte bara bli satt i en skog utan översikt, och ta sig från punkt A till punkt B om en inte ens vet vart en befinner sig i förhållande till A och B.

Då behöver man komma upp på en höjd så en kan få lite överblick över området , se vart man befinner sig o utifrån det staka ut hållpunkter, så man utifrån dem kan kontrollera att man befinner sig på rätt väg….och inte går runt i cirklar o irrar runt bara.

Det finns olika sätt inget är mer rätt än det andra, men lite kontakt med andra som har samma intresse är bra som "kulle" för att få överblick!

Jag håller faktiskt med i allt som skrivs, man får försöka att göra kompromisser med sig själv helt enkelt, det är bra att ha en mentor, men det är ännu bättre att lyssna till sitt inre… 

Har man mkt rädslor som ökat gradvis och man kanske känner sig vilsen, eller helt enkelt är helt oerfaren och inte riktigt vet vart man ska börja,  så tycker jag dock att man borde söka hjälp, man får lyssna med ett lätt öra helt enkelt. Inte ta till sig vartenda ord till punkt och pricka. För alla upplever vi saker olika. 
Något som är skrämmade för en person kan vara helt underbart för en annan.

Så jag tycker absolut att man ska ha en massa sunt förnuft när det kommer till vad man ska tro och ta till sig.

Som sagt. det är alltid bra att lyssna på vad folk har att säga, men är man en svag människa så måste man även då försöka tänka själv och ställa rätt frågor till sin mentor… och sedan lyssna ordentligt men inte ta till sig av varenda upplevelse som man "ska" ha. 

Det är ju såklart dessutom mkt viktigt att mentorn är en bra personkännare. Det kan avgöra mkt i "patientens" utveckling. 
Ja, det kan ju helt enkelt vara avgörande, så ja, det är mkt viktigt att man verkligen inte går till första bästa med en papperslapp i handen…

nu e jag där igen och kan inte riktigt förklara.. det är nog dags att lägga sig, hihi.

Tycker allt att du förklarar Bra Rosalee!

Godnatt!

😃🌺

#24

Ja jag har aldrig påstått att man ska isolera sig från andra likasinnande personer.

Det jag menar är att en nyandlig som söker upp mentorer säkert väldigt ofta bara sväljer allt som sägs (eller inget som sägs). 

Det man istället ska försöka göra är att lyssna på samma mentor, samma likasinnande männiksor, men samtidigt lyssna på vad som känns rätt för en själv och vad som känns fel för en själv av vad de säger.

Hur som helst, hur man än väljer att starta sin väg i det andliga, så är det just det. Det är starten, och det kommer ett helt liv efter det. Så varför skulle en dålig start betyda att det bara blir dåligt framöver? En dålig start kanske till om med främjar en i framtiden! Jag hade ju en dålig start (syftar mest på hur min rädsla tog över mitt liv en period i början) och nu när jag tänker efter så är jag glad för det.

Rosalee👍

Intressant det här med LUCIFER, ordet är latin och betyder: Ljusbringare eller Ljusbärare. 

Innan bibelns blev översatt från grekiska till just latin så hänvisades det i stället till den grekiska stjärnguden  Fosforos i de bibelcitat där ordet "morgonstjärnan" förekom.
Fosforos var beteckningen på en planeten Venus, morgonstjärnan och i samband med översättningen från grekiska till latin byttes namnet ut, men i sin ordabetydelse är det samma sak, Ljusbringare, Ljusbärare. 

Alltså en översättningsgrej. Ingen av dessa "morgonstjärnor"  hade någon negativ betydelse i ursprungstexterna.

När kristendomen spreds genom kyrkans försorg så fick texterna andra betydelser, många s.k kloka huvuden lade sig i och ville att deras tolkning skulle gälla.
Under de första 170 åren förekom inte att "den fallande ljusstjärnan" skulle hänvisas till en fallen ängel men ca år 200 så bestämdes det så att det skulle betyda en fallen ängel. Innan dess var Fosforos  (Lucifer) Venus (morgonstjärnan), inget annat än en legend om en stjärna.

(Detta an man läsa i Bibeltexterna om hur Morgonstjärnan störtade från himlen ner i havet.  Lukas 10:18, Uppenbarelseboken 12:9 och Hesekiel 28:12-17).

För  förkristen romersk mytologi betecknade det latinska ordet Lucifer planeten Venus när den visade sig som morgonstjärna i gryningen, vilken identifierades med den motsvarande grekiska stjärnguden Fosforos. Ingen av dessa två gudomar var förknippad med de negativa associationer som senare skulle knytas till namnet genom kristendomens läroutveckling och bibelns översättning till latin.

Det finns naturligtvis massor av legender om Lucifer, kampen mellan Ärkeängeln Mikael och Lucifer t.ex. Eller att Lucifer skulle vara Guds favvoängel som blev nedkastad på jorden. Legender och myter men om det har något med en sanning att göra, knappast. Det står inget om Lucifer i bibeln, namnet finns inte där över huvudtaget.
Vi är alla påverkade och lärda i t.ex skolans kristendomsundervisning att Lucifer och Satan är samma sak men det är helt fel och det inser man ganska snart om man tar till sig lite kunskap och lär sig lite om vad som är skrivet och berättat inom kyrkan och kristendomen. 
Lucifer är ingen person eller en ängel…utan planeten VENUS på latin….tänka sig så det kan hampa sig, beroende på vad nitiska bibeltolkare ville att det skulle betyda….kyrkofäderna betonar att namnet Lucifer inte är namnet på djävulen, utan att det mer enl. dem beskriver ett tillstånd, ljus,…djävulen har inget egennamn bibeln utan beskrivs som anklagare/motståndare.

ja det blev långt det här…. men tycker själv att det är intressant….så för att återgå till vem eller vad som inspirerar vid healing…eller vad man kallar in eller inte kallar in…så kan man nog lugnt använda Lucifer eftersom det inte är en ängel eller en person…utan en kraft, ett ljus, en stjärna….men om man nu vill i stället ta till sig legenderna och myterna så är det fritt fram men då är det ens egen tolkning av dessa legender och myter som styr hur kraften skall användas. Men här i Sverige talar vi svenska och inte latin så det kanske för husfriden skull skulle detkanske vara lämpligt att använda LJUS istället för LUCIFER som är latin för samma sak…då ordet har samma beska klang som häxa i dagens samhälle. Puss på er

Ha det gott därute och allt Ljus till er…✨

http://sv.wikipedia.org/wiki/Lucifer

Som sprungen ur en religiös familj, så klingar Lucifer illa i mina öron. Hur man än vänder o vrider på det.

Det står för det onda, vilket det också gör för dem jag talat med. Jag åberopar nog symbolvärdet i min värdering. Sedan får ni andra göra hur ni vill 😉

Jag hade inte tyckt att det var ok om min lilla dotter satt o diskuterade lucifer som ljuset etc och det ger jag mig inte en tum i, den sidan hade jag låst illa kvickt.

Så kan man tycka vad man vill om det!

Ians min sköna…ja du ser hur påverkade vi är av vad andra säjer och hur stark och hårt det sitter fast i vårt inre ÄVEN om vi får rena intellektuella fakta på  halsen som säjer emot det vi tror. 
Ja, så går det till i vår värld, det ena och det andra kollas och stöts och blöts men hur man än vänder så är rumpan bak. 
Att Luciferordet har fått så negativ klang kan vi tacka kyrkofäderna för, maktkampen var hård på den tiden. Intressant att en Venus har fått en sådan stämpel på sig av kyrkan, undras vad som ligger bakom. Hur kunde Venus bli Djävulen? Ja, ja vi är väl inte mycket klokare idag heller.

Annika - tack för en mycket intressant text. Det är vad jag också känner till om Lucifer, morgonstjärna (som det var) och bibeln. Bara att jag skriver att han är en ärkeängel. Oavsett så är det intressant hur vi har låtit oss påverkas. Det finns många fler exp på saker och om personer som har spridits, omtolkats eller översats fel.

Nu måste jag faktiskt gå in här - i gemenemans mun är Lucifer den onda sidan - endast asatroende och andra gudinnor som har annat troende om just det laddade ordet. så 90 % så står det för ondska!

Om det en gång varit av godo - så är det defenetivt inte det i dag!!!!

spelar ingen roll om hela världen tror så. Stämmer det inte med verkligheten så är det uppenbarligen något som har misstolkas. Dessutom så är det knappast 90% som har den tanken. Lucifer finns ju inte med i de flesta andra världsreligioner.

Det borde inte vara så farligt att ta reda på det, eller hur? Frågan är inte farlig…

36 om du skulle göra en offentlig enkät skulle du nog finna den % satsen om inte 95 % - så jo- att det tolkats så under så lång tid - har förändrat dess ursprung - så mycket rädslor och ondska som är sända till ordet kan aldrig bli gott😈

Jamen….om nu det är så att kristendomen och islam har tagit dessa legender till sitt hjärta, så varsågod men jag anser fortfarande att det är mer lämpligt att påpeka motsatsen för att eliminera dessa gamla myter för att införa lite mera LJUS i tron….och inte hålla fast vid gammal vidskepelser. 
Så bara för att det kutym att tro på Lucifers och andra gudars negativa berättelser gör väl dem inte mer sanna för det. Och om man läser Bibeln  så står det INTE där att Lucifer är ondskan utan det är en skapad legend utanför denna kristna bok. 
Det har inte en gång varit av godo…det har inte varit nåt alls där någon person/ängel är inblandad utan det är en berättelse om en stjärna/planet som störtade havet. Det har inte heller varit av ondo…inget alls. 
Men jag ska leta vidare och se om jag hittar nåt annat….men jag vägrar att ta till mig något negativt bara för att det är tradition och gammal vana. 🙂

38 Jag tror inte du riktigt har förstått vidden av att förespråka detta på ett öppet forum när övervägande delen av befolkningen ser det som negativt - kanske lämpar sig för mer avanserade utövare som är i en annan förståelse men inte - öppet här!!

Så nog sagt om dett nu - jag stänger tråden !

Följer med intresse det ni skriver! Min åsikt är att egentligen, vad som än står i alla skrifterna, är det ingen som med säkerhet kan säga vad som är rätt och vad som är fel.

Personligen går jag på känsla. Inlärt eller annat, det gör ingen skillnad för mig, utan jag litar på den känsla detta ger mig och agerar därefter. Som det är nu känns det inte alls bra att be Lucifer om hjälp.. det skulle nog bara av psykologiska orsaker skada mig mera än hjälpa. 

Utan att tala om den som får healingen -anser den personen borde få info om detta också. 

Kanske att jag nån dag ändrar åsikt, men som känslan är just nu skulle jag inte känna mig trygg med Lucifer, och det är det viktigaste för mig.