hej

ger ett litet snabbt svar då jag har kurs här snart - men det låter som du behöver utveckla din medialitet och att det är det som pockar på - antaligen en massa hjälpare och inspirerare som försöker få dig till det och det är det du känner av - de kommer i kärlek för ditt bästa så kanske ska du lysna - ta tag i din reki igen och börja ge lite healing till dina närmaste så ska du se det blir bättre

Hej!

Oj, vad jag känner igen mig! Jag har inga svar till dig eftersom jag själv funderar över det här rätt så ofta.

Jag experimenterade en hel del med det övernaturliga i tonåren då jag mådde mycket dåligt. Bland annat automatisk skrift och tarot o.s.v. Jag trodde då att jag fick kontakt med en ande som hette "Christine" och som jag fortfarande hänger kvar, fast att jag inte längre "kontaktar" henne. Jag har också sedan dess upplevt det som om jag nästan är som blockerad, speciellt kreativt. Jag målade och ritade väldigt mycket som liten och i tonåren och är en väldigt kreativ person i grunden men har upplevt det  det som om jag är rent utav, nästan fysiskt blockerad, till att hålla på med det sedan senare tonåren. Jag vill, men jag kan liksom inte. Jag är också väldigt splittrad, kan inte fatta beslut ordentligt eller bestämma vart jag ska ta vägen här i livet; vad jag vill jobba med o.s.v.

Var inte meningen att sno din tråd men ville väl bara säga att jag förstår dig och att det skulle vara skönt att få lite råd om hur man ska kunna ta tag i det. :)

2 det blir samma svar som i mitt andra inlägg till dig med- börja utveckla din mediala sida!

O det där med att känna en massa energi som man inte riktigt vet vart man ska rikta eller få utlopp för; jag förstår dig, så känner jag varje dag och det är så frustrerande! Känslan av att man vill och man kan nånting men att man inte riktigt vet vad eller vad det ska användas till är enormt splittrande.

Var bara tvungen att lägga till det…jag känner verkligen igen mig så du är inte ensam om ditt problem :)

Trollpyret och Melba82….det är inte lätt att svara på en sådan fråga då den är så stor och att jag inte har träffat någon utav er så mitt svar, även om Janes svar är jättebra, är alltså baserat på egen erfarenhet och i neutral termer.

När man märker att det inte sker någon större förändring utan bara är en massa energi som inte vet vad den vill ….så finns det naturligtivs många sätt att tackla detta tillstånd, men mitt råd är att STÅ STILL….fundera inte så mycket på vad som händer med dig, flyt med bara, var lite virrig, se det som en del utav din personlighet som du inte haft någon större erfarenhet utav tidigare.

Fråga ditt inre vad den här virrigheten vill berätta för dig, behövs inga särskilda meditationer eller övningar till det, bara fråga rakt ut en dag då du är ledig och har tid att lyssan, känna in och vara medveten av vad som händer den där dagen du ställer frågan, varför inte har papper och penna till hands så att du kan skriva upp allt. Senare på kvällen eller dagen efter så sätt dig ner och gå igenom dina upplevelser, hur små de än verkar så är de viktiga.

Splittringen är där av en anledninga annars hade du inte haft den. Dina vänner i andevärlden och i andra dimensioner tar inte över någon alls, det ligger inte i deras natur….det är i mina öron nonsens….det du känner inom dej är en fas du går igenom av en anledning för att komma underfund med dig själv som person och människan. Personlig utvecklig går hand i hand med det mediala och inget klarar sig utan det andra.

Det här med att man måste bestämma sig, det tar jag inte så allvarligt när det gäller mig själv och jag har ändå varit aktiv inom det mediala/andliga/personliga i mer än 30 år och jag har inte bestämt mig än…utan har många trådar i min paranormala väv…och det går alldeles utmärkt.

Så jag förstår frustreringarna och den splittande känslan men betrakta den bara, tänk inte så mycket , fråga inombords vad den vill….invänta svaret för det kommer i någon form , men kanske inte när man vill eller på ett sådant sätt man önskar.

Allt är viktigt. Läs lite, koppla av, hitta ett sätt att meditera på, börja med att diciplinera dig minst 5 min. varje dag och öka på dessa min. när du känner att det är dax.

Lycka tilll och ta vara på dig…

Tack för alla svar!

Melba82: Tack, det är skönt att veta att jag inte är ensam om min virrighet och obeslutsamhet!

Jane-Lyzell: Det är mycket möjligt att du har rätt. Jag känner ibland att jag vill börja med det mediala igen men det blir av någon anledning inte av. Jag ska börja prioritera mer att ägna lite tid åt det istället för att bara slå bort det och se om saker och ting förändras. :)

Lady-Oona: Jag förstår hur du tänker samtidigt som jag känner att jag har "stått still" i tio år nu utan att ha förstått vad min virrighet vill säga mig. Eller jag kanske bara inte lyssnar ordentligt? Hmm… Jag blir frustrerad av att bara stå och trampa utan att komma någonstans. Hur som helst tar jag till mig och ska tänka på det du har skrivit. Tack!

6 Lycka till