#0: Spännande. Gick en gång en endagarskurs i djurkommunikation, och det var intressant. Lyckades få kontakt med några djur, men det var svårare med mina egna. Gissar att man har svårare att förhålla sig neutral med dem, och därför låter de egna känslorna komma in i kommunikationen lite för mycket.

#1: Kul du gått en kurs - ja det kan vara svårare på sina egna djur men också lättare ibland, beror sig på lite - men spännande är det ge sig in i djurens värld

Finns det nåt mer att läsa om vad du har för erfarenheter?

#2: Det var Samantha Khury som höll kursen. Vet inte om hon fortfarande håller på, för hennes hemsida är nerlagd (suspended). Var på ett föredrag med henne innan kursen och hon berättade många roliga saker om hur hon kommunicerade med allt från myror till hästar.

När jag hade problem med silverfiskar en gång så kom jag ihåg det där med myrorna, så jag försökte kommunicera med silverfiskarna, och det funkade faktiskt. Åtminstone på en av dem. Den andra brydde sig inte om mina varningar om att jag skulle duscha inom kort så de fick flytta sig från badkaret om de inte ville drunkna. Den ena försvann direkt ner i avloppet, medan den andra fortsatte virra omkring. (Nej, jag dränkte den inte, utan flyttade på den.)

https://www.youtube.com/channel/UCWngpdKb_PHjtmAY5nZE6qQ

#0: Intressant..Jag har alltid kunnat kommunicera med djur..t.o.m lättare än med människor.

Sen vet jag inte säkert men Jane du menar våra djur som ff är med oss och inte djur som gått över till andra sidan eller?

Och i mitt fall är det tvärtemot mot vad du Carmarino skriver..

Jag har väldigt lätt kunnat kommunicera med mina egna djur (främst mina hundar) så jag har aldrig haft ngr problem med tex uppfostran för jag har alltid kunnat kommunicera med mina hundar sen dom var valpar..

Och kan man kommunicera med sin valp så slipper man många problem som vissa verkar få bara för att dom inte kan kommunicera med varandra helt enkel..svårare behöver det inte vara..😂

#3: Det finns- om du läser om mig så ser du att jag kommunicerade med djur sen barn - läs även det jag skrivit i tråden här

#4: Ja Samantha Khury är ju en av de som gick ut först i bokform om just Djurkommunikation hon hade även kurser - min kompis gick för henne också .

själv är jag självlärd sen jag var barn - pratade hellre med djuren en människor.
Alltid haft starka band till djur.

Men en sak jag lärt mig att djur jag inte gillar/rädd för kan jag inte kommunicera med , som t ex getingar eller ormar - där tar mina rädslor över

Har också under många år hjälpt bortsprungna djur hem - skrev ju för året runt i 10 år och där var det många djur jag hjälpte hem.

#5: då är vi lika där 😃

#7: Ja, hon hade längre kurser för dem som ville fördjupa sig mer. Jag gick bara endagarskursen och det var mest för att det var kompisar till mig som hade tagit hit henne för föreläsning och kurs. Fast jag var intresserad av ämnet också förstås. Dock inte så mycket att jag ville gå den stora kursen.

Getingar har jag också kommunicerat med. Har berättat det i någon annan tråd har jag för mig. Det var när de hade byggt bo i tegelväggen på balkongen och det var fullt av dem på alla balkonger i närheten. Eftersom jag hade Samanthas berättelse om kommunikation med "gruppsjälen" hos insekter och kryp i minnet så testade jag att kommunicera med dem på det sättet.

Sade till dem att jag skulle ge dem sockervatten på balkongen om de i sin tur lovade att hålla sig där ute. En dag kom det in en geting i köket när jag höll på med något där. Den flög runt mig hela tiden så jag sa att jag var besviken på att den brutit vår överenskommelse. Efter ett tag kom jag dock på att jag skulle kolla faten på balkongen, och det visade sig att de var tomma. Så det var jag som brutit överenskommelsen och de hade skickat in en "budbärare" för att tala om det. Bad så mycket om ursäkt och fyllde på faten med sockervatten och då slapp jag getingar inomhus igen. 😊

#9: Härligt 😁