Hej ä själv i samma sits allt jag kan känna men ingen i min närhet att dela med. Fast innan var jag mycket "känsligare" och av någon anledning valt att stänga av. Nu så är det dax att öppna upp mina känslor och "känningar" men nu är det så svårt att veta vad är rätt känsla? Så ibland så saknar jag min period av att vara stängd fast jag var inte lycklig ändå. Jag tror att saker och ting kommer att ordnas på något sätt. Jag kommer att hamna i kontakt med någon som kan hjälpa mig. Det gäller att vara glad och säker på sig själv och sina förmågor. Allting annat kommer. Sen skall du inte tro att det är lätt att skydda sig mot människor som är lite "förvirrade" gillar inte ord onda! De ätr deras situation de kan skada andra men främstskadar de sig själv. Så du får börja med att läka dig själv att bearbeta den dåliga som har hänt och förlåta de "förvirrade" sen kommer du att må bättre att kunna få mer lycks i ditt liv och ge chanser för mer ljus och värme . Är du orolig att någon vill dig illa hela tiden då kommer det till dig sådana situationer.nu är jag ingen expert på det hela vill gärna utvecklas själv mer. Hoppas att jag kan träffa flera likasinade och prata mera om detta men så här på nättet går också bra;) Med Kärlek Desti

vad skönt att inte vara ensam om detta problemet!

jag tror det bara är att jobba sig fram och lita på sin intution. finns nog även kurser man kan ta

och vad skönt för dig att kunna stänga av när du vill, själv är det känslorna som styr mig och det är svårt att stänga av dem..

jag vet att mina känslor är sanna till 80% och det är på grund av det människor kan gilla att spela spel med mig…. därför jag hela tiden är på min vakt.

nä man är aldrig ensam svar kommer till en och det gäller att kunna lyssna av "rätt" fast det är det som är svårast. Det krävs lång träning och det är inte lätt. Men önskar dig allt lycka i dit sökande och vi kan ju alltid hjälpa varandra.

Just då jag trodde att den person som jag visste kunde göra mig lugn och kunde förstå mig bäst i dessa frågor inte skulle hamna i min närhet under det närmaste tiden, så blev det som det blev att genom en kusin så fick jag kontakt med min "ängel" i nöd och bara genom telefon så sa hon till mig att jag inte skall vara någon potatis mos utan ta till mig och skärpa mig.

Jag som hade börjat vänja mig vid tanken att tycka synd om mig själv just nu:/ då så nu skall jag skärpa mig och gå ur min pyjamas och ut med mina älsklingar och må bra.

Jag känner igen mig delvis, har varit väldigt öppen men stängt till de senaste åren helt omedvetet egentligen, livet har varit ganska tungt plus att jag tror att människor i min närhet har dämpat mitt känsloregister. Tror ni det kan vara så? Ibland känns det lite som om jag har tappat bort mig själv.

Även jag är oerhört känslig för människor i min omgivning och läser av dem snabbt, vilket även gör att jag känner deras negativa känslor som sänker mig själv vilket är jättejobbigt många gånger (inte minst på arbetsplatser…)

Jag tycker också att det är svårast på kobbet då jag teäffar ändå en hel del människor och vissa har väldigt mycket problem med sig själva och delar med sig mycket negativt energi. Så kag blir helt tom och trött och vill inte vara jag utan stänger in mina känslor och då är man i en ond cirkel. Så jag har bärjat nu med att rensa mig tex ta en promenad efter jobbet nära havet om det är möjligt eller meditera. Nä svårt är det verkligen .vad är rätt ? Hur gör man?

Jesus ande kan hjälpa dig, tror jag. Han levde syndfritt och tog sitt liv för att komma in i andevärlden hos alla människor.

Jag känner också igen mig i detta.Att andra människor tar energi.Jag blir deras hjälpare ungefär så känner jag mig.Jag fick besök av en äldre dam som kom hem till mig.Innan besöket var jag glad och hade massor med energi.men när hon klev in så blev jag så tung i huvudet och kroppen, jag ville bara försvinna, jag fick ångest för att jag levde.hon berättade för mig att hon var jätte trött.Jag sa åt henne att sätta sig i soffan i det högra hörnet där jag har en stark ljuspelare som ger energi och kraft.Hon satte sig där och jag mådde bara sämre. Jag ville bara att hon skulle försvinna.Sedan efter någon timme gick hon hem och jag fprtsatte att m dåligt.Jag mådde så dåligt att jag inte ville leva.Jag gick och la mig och när jag vaknade mådde jag lite bättre,men jag satte mig och funderade på vad är orsaken till att jag mår så här sedan slog det mig,dom här känslorna är inte mina.Jag gick till min man och sa- din  släkting mår hemskt dåligt du borde prata med henne för det är kaos inom henne och jag är alldeles förstörd.Det är roligt att vara medial ,men att alltid känna in andra bränner ut en.Man ska nog helst gå till någon som är kunnig inom detta område och lära sig stänga av.Själv använder jag fysisk aktivitet för att rensa tankarna och få annat att tänka på.sedan har jag lärt mig att man ska tänka sig en vacker lotus blomma.Du ser den utslagen och när du vill stänga dig ser du bladen ett efter ett stänga sig.