Jag kan även tillägga att jag brukar känna en doft av min farmor, det kan vara när jag är helt själv - men kan det kanske bara bero på att hon finns i mina tankar, minnet drar en liten deja vu så att säga?!

Eftersom ingen annan är vaken ska jag försöka svara efter bästa förmåga. De som är bättre skickade än jag får rätta mig om jag har fel. Längst ner länkar jag till en artikel Jane har skrivit om skillnaden mellan ett medium och att vara medial.

Barn är mer öppna för andevärlden än vuxna, så det är mycket möjligt att du hade kontakt som barn. Alla människor är mer eller mindre mediala. Efter vad du skriver så upplever jag dig som medial. Man pratar ju om platsminnen. Energier från händelser/personer som levt och verkat på platserna man befinner sig på. Det kan vara det du känner av på de platser du beskriver. Vissa människor känner inte alls av sådana energier medans andra är väldigt känsliga för dem. 

Du kände din farmors doft och själv har jag känt min farmors bröddoft, tidigt samma morgon, som jag skulle bli opererad. Jag är övertygad att det var hennes sätt att säga jag är med dig. Jag gick från att vara nervös till att bli lugn. Så det kan ha varit din farmor som "besökte" dig, det är egentligen bara du själv som vet. 

Hoppas att jag inte rört till det för mycket för dig.

http://spiritualism.ifokus.se/articles/52d70b94ce12c4148d0003e9-medial-v-s-medium?discussions-1

Tack så mycket för ditt svar! Kyllan56. :)

Nej, du har inte rört till det för mig, snarare tvärt om! Jag har läst igenom länken, samt tittat runt - och har fortfarande svårt att kunna säga att det är si eller så med mycket.

Du har alltså känt doften av din farmors bröddoft?! Det som gör mig förvirrad är om man gör det för att man vill, och minns - eller för att det faktiskt är så. Förstår du hur jag menar?! Hur vet man egentligen det?

Det är lite förvirrande, minst sagt - men du förklarar väldigt bra! :) Nu är det mina tankar som går på högspinn istället, så ursäkta om jag pladdrar runt!

Det här med att känna saker på platser är däremot energier - men då är min fråga - varför känner jag av det obehagliga?

Hur kommer det sig att jag inte går på en plats och känner "här är det bra, här finns lycka!"? Varför känner jag endast negativitet och otäckheter?

Bra fråga mysko_! Som jag inte har ett givet svar på. Men själv har jag känt av väldigt positiv energi. Finns ett ställe i Skåne, som heter Rövarkulan, bara jag kommer dit - hur orolig jag än är - så blir jag lugn. Men det kan ju vara så att så länge allt är gott, så reagerar man inte, för det är så på de flesta platser och utmärker sig inte. Först när det avviker förtätar energin och blir tyngre och då reagerar du. Bara en hypotes!

När jag kände min farmors bröddoft som lugnade mig tänkte jag inte på henne. Det hade börjat några månader tidigare när jag inom mig talat med henne, om att jag önskat att visste mer om hennes barndom och uppväxt. Redan två dagar senare börjar det ena sammanträffandet efter det andra hända. Jag var förstummad och berättade för mina vänner att det känns som min farmor hjälper mig, från andra sidan. Så den morgon i maj vid 4-tiden på morgonen när jag känner farmors bröddoft var det en bekräftelse för mig att hon var där.

Mysko_ du får kanske se tiden an, om du får fler tecken från din farmor eller andra bortgångna anhöriga, så kan du bli mer säker. 

Det var flera av mina vänner som sa att min bröddoft upplevelse var en dofthallucination, men det vet jag att det inte vad. Hade jag inte haft alla andra sammanträffanden som hände, så hade jag nog haft samma undringar som du har.

Jag tycker att det låter som att du kanske omedvetet har "öppnat dig", så att säga. Eller jag vet inte… Alltså, att du omedvetet släpper in dessa energier och "andar". Det verkar ju väldigt konstigt, det här med platsen där moret skedde. Jag skulle säga att du är medial. Men det finns ju så otroligt många nivåer av det. Vissa kan se andar, vissa kan känna dem, andra hör ljud. Och vissa upplever allt, haha. Jag har varit med om samma sak som dig, ang det här med lukten, menar jag. Jag var ensam hemma hos min dåvarande pojkvän, och helt plötsligt så slås jag av en lukt som påminde nästan löjligt mycket om morfar. Jag kan inte förklara vad doften luktar som, men jag kan omöjligt koppla lukten till något eller någon annan än honom. Jag gick sedan ut på balkongen i ca 3 minuter, och när jag kom in igen så var lukten borta. För att besvara din fråga; ja, jag tror att du är medial. Det kanske inte har börjat uppenbara sig riktigt ordentligt förrän nu på senare år, vad du kommer ihåg iaf. Jag tror faktiskt att alla är mer eller mindre mediala. Men jag tror också att alla håller sig stänga/öppna på olika nivåer, så därför är inte alla lika mottagliga :)

Intressant tråd - och bra svar - ska ge ytterligare lite att fundera på :-)

Till TS(trådskaparen) du är förmodligen en sk sensetiv - medial- och du kanske har andra förmågor med men det får tiden utvisa - men det du skriver om när du var lite tyder på en guid- och har du det med dig så är du mediumistisk och har ett arbete på någe vis som är viktigt att utföra🙂

Du plockar upp plats minnen från hotellet (behöver inte vara spöken/andar) Många människor lämnar spår på ett hotell även levande :-)

Varför skulle en ande leva kvar där som dog på gatan !?

som sensetiv plockar man också upp energilinjer och annat elektriskt med - så platserna i skogen etc.. kan även vara- energilinjer eller kraftig ström eller vatten som du känner - lika gärna som ett plats minne…

Obehaget som du känner - är troligen kopplat till dina egna rädslor för just det okända!

Är du /din hjärna van respensera på negativitet eller posetivitet- många är sådana som tolkar negativt och det påverkar din tolkning - så du får fråga dig själv - hur är du i din vardag !? ser du mest det negativa- förstärker det negativa med negationer och oro (i nyheter o familj, vänner etc) eller ser du posetivt(har en posetiv inställning och finner posetiva lösningar)

såg ett väldigt intresant program i natt om just detta på kanal 1- ska se om jag hittar det :-)

4.*** Det var flera av mina vänner som sa att min bröddoft upplevelse var en dofthallucination, men det vet jag att det inte vad. Hade jag inte haft alla andra sammanträffanden som hände, så hade jag nog haft samma undringar som du har.****

Dina vänner har faktiskt rätt på ett sätt, det är dofthallucination- om vi förnimmer den medialt- det är endast du själv som känner doften- enda sättet för våra nära o kära är att triga igång den minnesdoften i vårt undermedvetna- så vi förstår - så på ett sätt en Hallis😉

# 6 o 7 Väl att du kom in och förtydligade TS fråga. 

Jag förstår vad du menar med dofthallucinationen. Men mina vänner trodde det stannade vid tekniskt sett bara det, att min farmor inte "hjälpt" till. Men jag vet bättre. 🙂

8. Jo jag förstod det 🙂

Ni kanske har rätt i det ni säger - att helt enkelt vänta och se hur saker utvecklar sig, OM de utvecklar sig! Det är skönt att höra era upplevelser och tankar! Men när kan man egentligen veta och vara säker på att det är en kontakt eller energi av något slag - eller hjärnan som spelar en ett spratt?

Kyllan56, var det incidenten med bröddoften som gjorde dig säker på din sak? Eller var det något annat?

Majatengdelius, hur ser du själv på saken efter doften av din morfar? Hur ser du på sådana händelser idag så att säga?

Jane-Lyzell, det var hjälpsamma ord!
Med viktigt arbete att utföra, hur menar du, och vad innebär det?
Med vad som sägs på mitt arbete om mannen som avled utanför hotellet - det var att han var boende i ett rum på den våningen jag nämnde, och bodde där under en längre tjänsteresa, så kanske på det viset han kan kopplas till rummet. Det går lite olika historier, men jag kan inte uttala mig, då jag endast upplevt det som jag skrev! Och om det är han, eller någon annan som lämnat spår - det har jag inte en aning om!

Du kanske har rätt i det du säger om att jag plockar upp min egna känsla för det okända - kan inte påstå att jag är helt tillfreds med det här, även om jag är fascinerad.
Jag kan med säkerhet säga att plocka upp positivitet, eller negativitet går hand i hand. Det är 50/50, däremot vågar jag påstå att jag möjligen har mer "negativa" händelser i mitt liv som jag anser är vanliga, medans de flesta andra skulle tycka är påfrestande. Men kan inte påstå att det påverkar mig annat än i ett klarsynt sätt, och ger mer vikt åt positiviteten!
Hittar du programmet är jag väldigt intresserad, vad snällt av dig! :)
Hur ser din uppfattning om det hela ut om ämnet i fråga? Du verkar minst sagt insatt!

Ja, det var bröddoft incidenten, som gjorde mig säker. När jag idag ser hela skeendet i backspegeln, kan jag säga att innan den erfarenheten, kännandes det som min farmors "osynliga" hand styrde mig i "rätt" riktning. Jag höll på att undersöka en sak och allt jag rörde vid blev guld. Sammanträffanden haglade över mig, så på min operationsdags morgon fick jag ett för mig "fysiskt" tecken på hennes närvaro. Det tog inte slut där, utan hon fortsatte ge tecken från sig.

När man egentligen kan veta är ingen lätt fråga. Det beror nog på kombinationen av hur skeptisk man är till sina upplevelser och flödet av dem. Först och främst söker man "naturliga" förklaringar till det som händer, men när de tagit slut kommer saken i en annan dager.

Själv är jag väldigt känslig för energier som sitter i "väggarna". I vissa delar av staden jag bor i, skulle jag aldrig bosätta mig i. När jag kommer in i en lägenhet känner jag direkt av om den är något för mig. Det är ungefär som att stiga in i ett rum med personer som precis bråkat. Det känns i luften att något hänt.

10. Det är kärleken som drar våra ande vänner tillbaks hit i vår dimension - kärleken till en plats eller människor 🙂

Varför skulle en stackars gäst behöva bo andligen kvar på hotellet !?

Om de så vore han behövde finnas kvar här ett tag skulle han göra det runt sina nära o kära- där kärleken finns!

Det troliga är ett energispår ett minne som vill påminna andra gäster att inte springa rakt ut i gatan som han!

Sen kan även personalens rädslor bygga ennu mer konstigheter i korridorerna- går man runt med rädslor är det sådant som sätter sig- tyvärr - starka känslor - rädslor och för den delen passion med.

Att veta- är att förstå mer - sök kunskap för det du har - gå med i en medial cirkel eller annat och utforska din gåva- enda sättet få dig förstå🙂

Phu hittade länken - endast tillgängligt till den 5 feb.- så skynda se

http://www.svtplay.se/video/1763452/del-4-av-7 

Del 4 av 7. Varför lever optimister längre? Hur skapas våra personligheter och kan de ändras? Trots sin framgång är Mosley själv en pessimist som ständigt oroar sig för framtiden. Men han vill bli mer optimistisk och prövar två tekniker för att ändra denna aspekt av sin personlighet - med överraskande resultat. Doktorn bakom 5:2-dieten, Michael Mosley, är tillbaka med en sjudelad serie om medicin och hälsa.

Det är just därför - trots ton av svårigheter, som jag haft genom livet - jag klarat mig såpass bra i livet. Jag är född optimist. Trots att jag är Fisk och mycket Fisk dessutom, så har jag 72% i eld, som är optimismens element. 

Ett mycket intressant ämne, Jane och jag ska titta på klippet.

Bra tråd! Följer! 

Du har fått de bästa råden så det finns inget jag kommer på att säga just nu. 🤪