tänker å tänker
Hur ska man beskriva sin högre kraft? Min mentor har gett mig som uppgift att skriva ner på papper hur jag uppfattar min högre makt. Så här sitter jag och funderar på hur jag egentligen uppfattar min högre makt..konstigt hur den bilden har förändrats sen sist jag reflekterade över det. Min högre makt verkar skifta som årstiderna…men ändå är den densamma. Hur uppfattar du din högre makt? Är den en konstant eller skiftar den också i vilja och uttryck?? Min reflektion just nu är att min gud är den jag för tillfället verkar behöva. Men jag har ju just börjat tänka över ämnet och jag ska ju inte disskutera mina slutsatser än på några veckor så dom hinner väll kanske förändras dom med… :) /anders
Vad menas med högre kraft och högre makt ?
Sajtvärd på spiritualism.ifokus. Min hemsida www.lyztran.com "Jag Är"
Jag menar en högre kraft som tex gud, den heliga anden, eller hur man nu väljer att uppfatta den.. den skapande goda energien i världen. Moder jord fader sol broder vind och syster flod… den kraft man ber till när ingen annan kan hjälpa. Som om du befinner dig i ett fartyg som sjunker. Instängd med havs vatten som strömmar in genom hål i skrovet….den kraften du då ber till. Eller den kraft du tackar när du ser ditt barn tillfriskna efter en obotlig sjukdom. Den högre makten som kan göra för dig det som ingen människa kan..den universella lagen och så vidare…alla uppfattar den olika.. Jag tänker på den som en ocean. I vilken vi är droppar som tillsammans bildar en helhet..alltså att tillsamman bildar allt levande ett intelekt..min högre makt. Blev lite rörigt… men det är svårt att förklara ju.
Om man diskuterar ämnet med andra människor verkar alla ha olika syn i ämnet. Då tänker jag mig att det är som att hålla en rubriks kub i handen. Den ser olika ut från olika perspektiv. Jag tror att muslimer, shamaner, kristna, spirituella osv alla ser samma makt ur olika perspektiv. Dom olika vinklingarna av samma kraft intresserar och fassinerar mig. Tillsammans ger dom mig en mer komplex bild av min ocean.
Där Palmbloma har du ditt svar, din förklaring är ditt svar 👍
Jag ser det på ett annat sätt, det gör vi nog alla, ser det på olika sett.
Min högre makt…..jag har inte högre makt än någon annan, vi är alla jämlikar, jag är bra och duktig på vissa saker och andra är duktiga och bra på andra saker.
Min makt är mitt jag. Jag har makten att styra och forma mig själv. Jag har inte makt att styra någon annan, vist kan jag försöka påverka och ge råd, men det är ändå denne som har sin egen makt och vilja.
Den högre makten….universum, gud, änglarna……det är inte min högre makt. Att jag utvecklar mina sinnen och vibrationer och får äran att kunna kommunicera med dem och uppfattar deras hjälp tydligare en andra, gör dem inte till min högre makt, de är sina egna makter. Min makt är att forma mig själv att vara mottaglig för deras hjälp och information och vägledning, om jag väljer det själv.
Men det är min uppfattning om högre makt ❤️ (om en månad kanske jag har en annan uppfattning)
2 aha - ja det var ju en helt annan sak😉- alla har vi vår egen uppfattning och det ska nog så vara☀️
Sajtvärd på spiritualism.ifokus. Min hemsida www.lyztran.com "Jag Är"
Håller med Jane, om att vi alla har olika uppfattning och att det är så det skall vara.
jag ser det enkelt uttryckt som att syskon har olika syn och uppfattning om sina föräldrar, olika band och bindningar, olika förhållningssätt och kontakt, trots att det är samma människor de betraktar. Vårt förhållande med den kraft som är större än oss själva, beror ju på vem vi själva är och vår syn på omvärlden. Vad vi sedan kallar den, spelar ju egentligen inte så stor roll.
Som en klok man sa….." Gud vet vem han är, och har inga problem med hur Du ser på honom, eller vad du tror om honom. Det han bryr sig om är att Du gör din del! Dvs det du är satt här för att göra, och fyller den plats som är dig given, din livsväg."
Sedan kan vi ju diskutera hurvida Gud finns, är en man eller kvinna, en kraft, en person etc etc i all evighet.
Till syvendes o sist är det inte det som är poängen, utan att vi har tillräckligt mycket tillit till något som är större än oss, för att våga lita på att det bär i alla väder, och strävar efter att göra så gott vi kan. Både mot oss själva och dem runt omkring oss, både djur och människor. Sedan spelar det ingen roll vad man kallar sig, jude , kristen, muslim, buddist, hindu, spiritualist etc etc Det är enbart en mänsklig strävan efter att få ordning på saker o ting o sätta etiketter på saker o företeelser för att känna samhörighet med dem som tror mer exakt som vi, för att finna en trygghet i någon form av gemenskap. Så ser jag på det 😉
