Annons:
Etikettvägledning
Läst 3513 ggr
Empat
9/22/14, 9:15 PM

Själsfrände...Found and lost..

Jag vill höra er med erfarenheter från att ha träffat och förlorat en själsfrände och sedan kanske återfunnit honom/henne. Jag är ganska säker på att jag träffat min själsfrände, men helt plötsligt förlorade jag henom. Troligen var varken hen eller jag redo för det utan behöver tid, men det lilla vi sågs startade igång en process inom mig som är otroligt smärtsam.

Jag hade separerat från en lång och smärtsam relation inte långt innan. Det var en relation med en person jag trodde var min själsfrände, men det slutade bara med att hen sårade mig om och om igen och jag har blivit otroligt skadad av att bli nedtryckt och inte få uttrycka mig själv. Jag är en empat och har alltid läst in andra människor. När andra mår dåligt så mår jag dåligt. Jag mådde alltså fruktansvärt under den senare tiden i vår relation och efter separationen och jag hade svårt att gå vidare då hen hela tiden kom tillbaka och ville starta om eftersom hen är säker på att jag är hens själsfrände. Men hen bara sårar mig om och om igen.

En dag kände jag att jag hade släppt allt och att jag verkligen kunde gå vidare. Jag sökte ingen ny relation utan hade endast en önskan om att bli hel och må bra och ta hand om mig själv. Kändes så skönt. En ny värld öppnades. Så en dag någon månad senare träffade jag på en kompis kompis på stan. Vi hade aldrig setts tidigare och vi bytte knappt några ord, men det enda jag fick i huvudet var att jag måste träffa henom igen. Jag bara MÅSTE det….så någon dag senare får jag ett meddelande på en sida på nätet från henom. Tror inte hen ens reflekterade att det var jag som hen träffat tidigare. Jag bara kände med en gång att det var något visst. När man är empat bara man vet saker eller känner saker. Och jag kände det var något visst med denna person.

Vi träffades helt förutsättningslöst och det bara klickade. Jag har aldrig tidigare känt något liknande. Hakan hängde nere vid knäna. Vi var så lika så jag fattar det inte själv. Jag har varit i många relationer, men alltid känt mig ensam, som att jag drar hela lasset, som att jag inte hör hemma där, att det fattas något. Jag förstår alltid alla och alla tror att jag är deras själsfrände pga det, men ingen förstår mig eller bryr sig om att förstå mig…..

Men nu kändes det hemma. Vi pratade om saker som vi aldrig skulle berätta för andra för dem skulle inte ens förstå vad vi menade. Men jag förstod helt och fullt hur hen tänkte och kände. När jag såg på henom såg jag mig själv i honom på så många plan. Och detta är enastående för jag är sannerligen ingen lätt människa och har aldrig direkt känt samhörighet med många människor (och hen sa detsamma). En till som mig, både i stort och smått. Och när vi hade sex var det som det bara kändes i hela kroppen och jag bara: wow, Är det såhär det ska kännas??!!?

Vi träffades bara några gånger, men det kändes som vi kände varandra sedan lång tid tillbaka. Hen kom in i mitt liv och bara rörde om hela världen så jag blev alldeles lycklig och yr. Samtidigt blev jag rädd. Jag kom från en mardrömsrelation som fullkomligen hade tagit död på min själ och det som var jag. Hen fick mig att återuppleva det som var jag och jag fick vara jag.

Vi pratade aldrig om det här vad vi egentligen kände. Det bara hände och det fanns inga tvivel på att det var besvarat och att hen kände något och ville något även om vi inte pratade om det på det sättet. En dag berättar hen att han inte mår bra psykiskt pga saker som hänt henom som hen inte kunde rå för själv. Hen blir sjukskriven och en kväll när vi skulle ses sa hen bara att hen inte orkar göra något mer den dagen. Efter det har jag inte hört något mer på flertalet veckor. Jag har i det tysta visat på ett fint sätt att jag finns där för henom om hen vill, men sedan låtit det vila. En dag stötte jag på henom och då sa hen lite svävande att hen skulle höra av sig när hen mådde bättre, men det är också några veckor sedan.

Hela min värld var omruskad. Jag började utvecklas och vara mitt sanna jag och jag började känna mig hel igen och så helt plötsligt står jag där ensam igen, med alla mina tankar och känslor utan att jag har någon att prata med och som förstår mig. Känner mig halv och vilsen igen. Försöker ta itu med mig själv på det spåret jag startade. Jag vet ju att man måste vara stark i sig själv.

Det är så många tankar som far i mitt huvud. Mest av allt far väl hen runt i mitt huvud och jag har fortfarande samma känsla kvar….jag MÅSTE träffa henom igen, jag måste uppleva det där fantastiska igen. Kan känna det som det var igår. Har svårt att bara släppa, slappna av och förlita mig på att universum ska göra sitt jobb. 

Jag har hakat upp mig som en repig skiva i skivspelaren och fast jag innerst inne vet att det inte är mitt fel så tänker jag (som en kvarleva från en tidigare rutten relation): Vad gjorde jag för fel? Jag duger inte…hen vill inte ha mig…. 

Jag vet allt det där med att arbeta på sig själv och det finns fler själsfränder och allt. Jag vet inte varför jag skriver. Bara lite input kanske. Eller några solskenshistorier med lyckliga slut…vad vet jag…..

Annons:
[Yllhilda]
9/22/14, 9:59 PM
#1

Det man vill ha kommer nâr man minst väntar det. Om du nu ska träffa själsfränden igen, vore det inte skönare att vänta under tiden som du gör något som glädjer dig eller som skulle kunna berika ert möte ytterligare, som att du lärt dig dansa eller varit på resa med vänner?

Jane-Lyzell
9/22/14, 10:45 PM
#2

0 ja du - kärleken är evig men föremålen växlar- 

Varje relation är en relation på vägen till den rätta relationen- så ingen relation är onödig eller ska inte vara där- utan alla är en bit på väg till den du kallar själsfrände- så du kanske inte har hittat den rätta en även om du tror det…..

däremot har du fått vägledning till vad din själsfrände är………

är det meningen ni ska vara tillsammans blir ni det om inte - nej. 

En person med psykiska problem - har sina egna behov att se till i skov- kan vara bra känna till.

Lycka till🌺

Sajtvärd på spiritualism.ifokus.  Min hemsida  www.lyztran.com   "Jag Är"

Upp till toppen
Annons: