Annons:
Etikettandlighet
Läst 1527 ggr
Kerstina-61
2012-01-30 01:42

Rätt eller fel

Hej alla härliga läsare!

Jag befinner mig nu långt hemifrån, närmare berstämt i Hudiksvall. 65 mil med tåget. Jag besöker en släkting som är mycket sjuk i levercancer. Hon ligger på sjukhus och jag har bott här dygnet runt då hon inte har någon. Imorgon kommer jag att bo i hennes lägenhet istället då det är jobbigt att bo här under längre tid, så bättre att jag pendlar.

Nu till mina funderingar…
Hon vet att hon är allvarligt sjuk och kanske inte får vara kvar på jordelivet så länge till. Hon känner till att jag jobbar medialt och vet min tro. Det jag funderar över, det är om jag ska prata om detta med livet efter döden…alltså, som jag tror det är. Att hon går vidare i nästa liv osv.
Eller ska jag låtsas som att hon inte alls är så sjuk och prata som att hon skulle leva vidare och planera framåt ?

När min mamma var dödssjuk o KOL så pratade vi aldrig om att hon skulle dö, det kan jag ångra idag. Jag visste inte något alls om hur hon ville ha det efter sin bortgång. Men då¨hade jag inte börjat jobba medialt….

Många tankar nu då jag sitter här i natten….

Kerstin, Medarbetare på Spiritualism IFokus

Jag kan bara vara mig själv och ingen annan, därför gör
jag det jag älskar just idag!

Annons:
Jane-Lyzell
2012-01-30 01:56
#1

Jag tycker du ska förklara din tro och prata med henne hur hon vill ha det efter sin död- även ge hopp naturligt vis men vara realistisk!

massor med styrka till dig och din släktingKyss

Kram Jane

Sajtvärd på spiritualism.ifokus.  Min hemsida  www.lyztran.com   "Jag Är"

Elpida
2012-01-30 15:59
#2

Hmm, det är svårt det där. Det beror lite på hur hon själv tänker och känner om de där sakerna tänker jag.

När svärmor låg för döden var det ingen av oss som kunde prata med henne om sådana saker. Det beror inte på att vi inte försökte, hon ville helt enkelt inte. Det hade med att göra att hon inte kände sig färdig för att gå vidare, en icke-acceptans för vad som skulle ske. Hon visade däremot mer i slutet men då i form av att hon ville ha fysisk kontakt, hon strök med sina händer på oss.

Som sagt, man kan ju börja prata om det lite så ser du ju om hon nappar eller verkar totalt ointresserad.

Massor av kramar och styrka till dig!Kyss

"Du har alltid två val"

Medarbetare på Spiritualism iFokus

fri
2012-01-30 20:41
#3

Oj, vad svårt Kerstina. Jag var i samma siyuation som du en gång, fast det var en vän…bara 32 år. Alla visste att hon skulle dö men hon sa ingenting själv. En dag bestämde jag mig för att tala med henne men då dök en annan vän till henne upp och till min förvåning beställde hon en skinnjacka av henne som hon skulle ha till våren sa hon (det var höst och 3 veckor innan hennes död ).
Jag vet fortfarande inte om hon förnekade sin situation eller om hon helt enkelt inte ville tala om den.

Personligen tror jag att jag skulle vilja tala om det men vi är alla olika.
Be dina vänner från ljuset att visa dig hur du ska göra och gå på din intuition.

Massor med kärlek och styrka till er båda önskar jag er !

                    
                                      fri

sven-g
2012-02-01 00:05
#4

Samma situation har jag varit några gånger, lita på din känsla, detta kan tas på flera olika sätt beroende på den det gäller.

Kerstina-61
2012-02-04 02:09
#5

Tack för era fina svar! 
Jane, jag tog mod till mig och frågade om hennes önskemål om begravning mm.Hon svarade på ett sätt som det var självklart, faktiskt och allt finns tydligen nedskrivet hur hon vill ha det. Hon vill inte ha NÅGON minnesstund över huvud taget :-(

Elpida, det är jättevårt då…det går ju inte helt enkelt om de inte alls vill prata om det.

Fri, <jag tycker min släkting pendlar. Ena dagen verkar hon så stark,,,å tydlig med att inte ta emot ngn som helst hjälp som typ cellgifter mm En annan dag känns det som hon tänker ganska långt fram..men jag vet ju inte om det är för att inte jag ska bli ledsen.

Sven-g Jag försöker känna känslan, men jag är inte så säker på vad jag känner just nu…

Jag åker hem imorgon (om inte akut inträffar) och det känns ganska så svårt. Jag försökte få lite information från sköterskan ikväll, men de kan inte säga hur länge hon kan klara detta.

Jag gjorde försök att prata…men hon var påverkad av både smärta (nyopererad ett stens för gallan) och av massa smärtstillande medicin. Hon är van att klara sig själv och har aldrig varit på sjukhus i hela sitt 72-åriga liv. Hon har INGEN här som kan hjäpa henne.Ingen som besöker henne. Hon har levt ett ensamt liv. Vi fick kontakt på ett otroligt vis för 1 1/2 år sedan som jag kanske berättar om i en separat tråd.

Så svårt att fråga om hon är rädd för att dö mm..Men jag blev så glad då hon berättade att hon haft en "Vakendröm" där hennes mor och min biologiska pappa (båda på andra sidan) sagt att "Äntligen fick de träffas!" 
Det gjorde mig väldigt glad för hon bekräftade att hon ändå tror på ett liv efter detta  Glad
Jag har lovat åka upp snart igen.
Känns så skönt att jag kunnat hjälpa henne med en del praktiska ting, men mest att hon haft besök varje dag, vilket hon uppskattar mycket!

Kerstin, Medarbetare på Spiritualism IFokus

Jag kan bara vara mig själv och ingen annan, därför gör
jag det jag älskar just idag!

Hellas
2012-02-04 09:43
#6

Så fint du beskriver din vistelse hos din släkting, du är så stark Kerstina och kärleksfull.
Visst är det svåra frågor att fundera över, ska man eller ska man inte ta upp de där svåra samtalen.
Jag tror att man på något vis får känna av stunden, ibland faller det sig mer eller mindre naturligt att man kommer in på ämnet döden.

Det är svårt att ge råd för det finns nog inga rätt eller fel.

Må så gott, vi tänker på dig Kyss

//Hellas

Medarbetare på http://spiritualism.ifokus.se/

Annons:
[NeferNefer]
2012-02-04 09:44
#7

Jag känner bara att eftersom hon vet vad du sysslar med och kan, så skulle hon ju fråga ifall hon ville veta. Hon kanske har egna tankar och funderingar som hon inte har delat med någon annan. Men det var trevligt med den där vakendrömmen Glad

Tuva-Lena
2012-02-05 00:20
#8

Jag var inne på Hellas tankar. Känn av situationen lite, du vet och känner om hon har ett behov av att prata om sin sjukdom och det som följer efteråt. Som medial kommer sånt av sig själv, bara man litar till sin intuition. Oftast behövs inga ord, allt faller på plats ändå..Flört

"Att många tycker samma, betyder inte att dom har rätt.."

 

Kerstina-61
2012-02-05 00:38
#9

Igår gjordes en mindre operation på min släkting som skulle underlätta för gallan…Hon var förvånansvärt pigg då jag kom till IVA på kvällen.  
Så vi bestämde att jag skulle åka hem idag och sedan åka upp igen senare..

Jag satte mig på tåget. När jag var i Gävle så ringde de från sjukhuset. Då hade hon hastigt försämrats…jag kastade mig ur tåget och tåg första tåget tillbaka till sjukhuset i Hudiksvall. Kånkade mina tunga väskor hit och har nu en säng här i samma rum.

Jag får ingen kontakt, men tror hon förstår jag finns här. Jag kunde prata några korta meningar på telefonen då jag vände..så hon förstod att jag skulle komma.

Vi hann i alla fall prata lite grand om hur hon ville ha det så det känns bra. Jag hopppas hon kan släppa taget och slippa ligga och ha ont. Hon får visserligen morfin, men vill inte hon ska behöva ligga länge…

Har en sjuk dotter hemma som behöver min hjälp med barnbarn…ibland skulle jag vilja klona mig. 

Tack för era fina inlägg!!Kyss
Tänkte… att detta är något man borde våga prata om mer än man gör. Detta "drabbar" ju oss alla och ändå så svårt att prata om.

Kerstin, Medarbetare på Spiritualism IFokus

Jag kan bara vara mig själv och ingen annan, därför gör
jag det jag älskar just idag!

Hellas
2012-02-05 00:48
#10

Kram och styrka till er båda Kyss

//Hellas

Medarbetare på http://spiritualism.ifokus.se/

[NeferNefer]
2012-02-05 16:18
#11

#9: Allt ljus till er alla inblandade. Du är så stark!

Tuva-Lena
2012-02-07 01:02
#12

Oj så jobbigt! Du gör en jätteinsats i vilket fall och det vet och uppskattar din väninna.. Kyss

"Att många tycker samma, betyder inte att dom har rätt.."

 

Kerstina-61
2012-02-07 22:36
#13

Tack alla ni som skrivit och stöttat!  Kyss

Min kära släkting Siw somnade in i söndags morse, lugnt och fridfullt.
En lång natt…jag är så glad över mitt beslut att vända om och vara med henne. Hon hade väldigt ont, men jag satt ju som sagt brevid henne hela natten och sa till om smärtlindring så fort jag såg hon fick jobbigt.

Personalen på Hudiksvalls sjukhus,  var fantastiska! De hade överbeläggningar hela veckan och jobbade över och ibland jobbade sköterskan dubbla pass. Men alltid trevliga, hjälpsamma och ett otroligt tålamod. 

Man…eller i alla fall jag, tänker en del så man sitter en hel natt med någon som ska lämna jordelivet. Något jag tyckte var märkligt var att hon stängde aldrig sina ögon. de var vidöppna hela tiden. Personalen sa det var vanligt. Alla rynkor försvann och ansiktet var slätt och vackert. 
Jag sa till Siw att hon kunde släppa taget och gå till sina kära i ljuset. Fick en känsla av att hon inte riktigt vågade.
.hon sa till mig innan vi skildes åt på fredagen att hon var en fegis. Fattade inte då vad hon menade, men nu tror jag faktiskt hon menade att hon var rädd för att dö. 

Jag hoppas hon kände någon liten trygghet med att jag satt vid hennes sida. Jag bad om hjälp att Siw skulle slippa ligga länge och att jag skulle komma hem på söndagen (ont om tåg) så min dotter kunde få hjälp.

Allt ordnade sig. Jag kom hem och min dotter åkte till sjukhuset och blev igår opererad. Det var i sista stund då det kunde gått illa om hon väntat mer. Nu sover mina "stora" barnbarn gott! Blir en tidig morgon för mormor imorgon :-/ Men ett kärt besvär Kyss

Kerstin, Medarbetare på Spiritualism IFokus

Jag kan bara vara mig själv och ingen annan, därför gör
jag det jag älskar just idag!

Annons:
[NeferNefer]
2012-02-08 11:37
#14

Vad fint att du fick sitta med henne och hon till slut vågade gå. Sorgligt, så klart, men fint. Hon var nog jätteglad att du satt där med henne. Kyss

Jane-Lyzell
2012-02-08 21:48
#15

13 Oj - så fint slut hon fick med dig vid sin sida- fantastiskt- och hur de ordnar så du kunde klona dig för alla- Hoppas du mår ok i allt - varma kramar JaneKyss

Sajtvärd på spiritualism.ifokus.  Min hemsida  www.lyztran.com   "Jag Är"

ellen1960
2012-02-09 18:17
#16

Det vargodt at dukom  tilbake i tide. Det erlitt skummelt det der at veldig mange kvokner til en liten stund før livet ebber ut.

Men du hann og var der for henne, før de på den andre siden kom og tok hennes hånd

Kerstina-61
2012-02-09 23:04
#17

#14 Tack! Ja, jag hoppas hon kände jag fanns där, men jag tror det Kyss
#15 Ja, Jane, tänk om man ändå kunde ha mera tillit och tro på att det ordnar sig, för det brukar det ju göra . Jag är ok, men väldigt trött. Kyss
#16 Ja, det är lite konstigt, men inte så ovanligt har jag förstått att man kan bli mycket piggare innan det är slut. Det kändes mycket bra att jag kunde vara med henne. Tack! Kyss

Kerstin, Medarbetare på Spiritualism IFokus

Jag kan bara vara mig själv och ingen annan, därför gör
jag det jag älskar just idag!

Upp till toppen
Annons: