Medialitet

Att försöka förneka medialiteten....

2011-05-21 16:43 #0 av: Hellas

.......går inte i längden, jag själv är ett levande bevis på det då jag under senaste halvåret verkligen kämpat för att bli "vanlig" omedial människa.

Javisst kan det vara så att man som halvmedium och även helmedium får stunder då det känns som att man inte vill vara med längre.
Jag själv har självklart alltid haft min övertygelse, det jag upplevt under åren kan ingen ta ifrån mig, inte ens jag själv, tro mig, jag har försökt den valsen med Cool.
Men även om man har en övertygelse och till och med ett mediumskap i bakfickan så vill man inte alltid.

Sista halvåret, på grund av händelser som inträffat och som gjort så oerhört ont har jag känt att jag vill inte själv vara medialt mottaglig, jag kan stötta andra men jag vill inte själv ha sittningar eller besöka hus där det finns besökare.

Det har faktiskt gått förvånansvärt bra, vid ett fåtal tillfällen har jag fått blixtvisiter från andevärlden men annars har det varit ganska lugnt.
Jag har en av mina guider som varit lite ivrig ibland men ändå ganska hänsynsfull.

Men.....någonting har nu hänt, det är slut på sötedagarna verkar de tycka, dags för en uppryckning, börja om från början kanske eller ta vid där jag slutade, det vet jag inte själv men nätterna har helt plötsligt börjat befolkats av annat än mina drömmar.

Sensmoral........Tro inte att det går att förneka sig själv och de dörrar man en gång har öppnat upp mot Regnbågsdalen!

//Hellas Medarbetare på http://spiritualism.ifokus.se/
Anmäl
2011-05-21 17:49 #1 av: Skogshumblan

Jag tar åt mig varje stavelse! Så bra att du förstod och slutade ödsla tid & energi på förnekande när det inte är lönt:)

Anmäl
2011-05-21 19:09 #2 av: Hellas

#1 Ja, det är precis som du säger, man ödslar bara tid och energi på någonting som från början är dömt att misslyckas Tungan ute!

//Hellas Medarbetare på http://spiritualism.ifokus.se/
Anmäl
2011-05-21 20:34 #3 av: Skogshumblan

Hellas, japp. Men har man inget bättre för sig så ;)

Anmäl
2011-05-21 21:17 #4 av: [outgrundlig]

Låter mysigt att du öppnar upp igen o ser din kraft som din egen och inte andras.Kysseller hur det nu är...

Själv ligger jag lågt just nu och inväntar det som är på väg att mogna vad det nu ärFlört

Anmäl
2011-05-21 22:14 #5 av: Hellas

#4 Fiss, jag öppnar liksom inte upp frivilligt....mina vänner använder kofot :)

//Hellas Medarbetare på http://spiritualism.ifokus.se/
Anmäl
2011-05-21 22:58 #6 av: [MargaretaA]

Jag har ju inte så många erfarenheter själv, men jag har ändå förstått att det aldrig går att stoppa anden tillbaka i flaskan när den väl har sluppit ut. Det är nog bara att lära sig att leva med Glad

Anmäl
2011-05-21 23:39 #7 av: JustMe08

Håller med - man kan inte göra om sig. Man kan blåneka, förneka, försöka blunda eller vifta bort men det går inte att "lämna tillbaka" en egenskap som denna.Skrattande

Anmäl
2011-05-21 23:44 #8 av: [outgrundlig]

#5 GladFlört ok

Anmäl
2011-05-22 04:40 #9 av: [walkinbeauti]

# 0 Det ligger något i det du säger att har man en gång öppnat dörren kan man nog aldrig stänga igen.Har väl alltid känt tacksamhet inför den mediala biten men ibland finns saker man önskar slippa få se,som olyckor sjukdomar och död det kan man gott vara utan.

Vissa perioder har vart tyngre än andra och speciellt dom perioder när man öppnar upp sig ändå mer då kan det vara överväldigande och man vet inte vart ta vägen med alla känslor och infromation som väller fram.Är just nu i ett läge där jag absolut inte känner för att jobba med privata sittningar/seanser däremot besöker jag dom som har aktivitet men sittningar av någon anledning står mig upp i halsen just nu och det tolkar jag som att jag ska hitta mitt eget sätt att jobba och där ingår inte sittningar.Medans det för andra känns hur bra som helst att ge sittningar och seanser så ska jag finna min väg att gå.

Ganska intressant att något som upptog mitt sinne fullt  för några år sedan plötsligt inte har någon plats i mitt liv.Drömmen var att ge seanser och sittningar men det fick vingar och nu tar jag nya steg mot nya mål.

Man får lära sig att leva med det mediala ibland tyngre och ibland bara upplyftande härligt roligt, en del av vår andliga utveckling att finna den väg vi är ämnade att gå.

Lycka till Hellas med din utveckling och tack för att du delar med dig av dina tankar,tror många kan känna igen sig och sånt behövs för vår egen resa och utvecklings skull Glad

Sajtvärd för Indianer ,Övernaturligt samt medarbetare Healing .

http://www.indiantrumman.se/

http://www.the-wolf.se/

http://indianer.ifokus.se/


Anmäl
2011-05-22 09:01 #10 av: radio

Hellas, har du försökt att använda dig av lite vetenskaplig metod för att se om du verkligen är medial?

Om du kan påvisa att du är medial så är det en världssensation som skulle kunna hjälpa många, många människor. Förutom att ge ett helt nytt forskningsfält.

--------------------------------------------
Medarbetare på skepticism
http://skepticism.ifokus.se/


Anmäl
2011-05-22 09:39 #11 av: Hellas

#10 Haha...ja de kanske kan medicinera bort det hela så att man går runt och smålullar hela dagarna Cool!

//Hellas Medarbetare på http://spiritualism.ifokus.se/
Anmäl
2011-05-22 11:19 #12 av: radio

#11

Sorry, men jag förstod inte alls din kommenatar.

--------------------------------------------
Medarbetare på skepticism
http://skepticism.ifokus.se/


Anmäl
2011-05-22 11:41 #13 av: Destany

Jag försöker fortfarande blockera min mediala dörr, oftast går det bra men andevärlden e en envis värld. jag känner att jag har nog med de levande nu men det accepterar andevärlden bara lite.. Jag e livrädd för min "gåva " och vill inte alls känna vid den så bara tiden kan utvisa vem som e mest envis jag eller andevärlden..

Anmäl
2011-05-22 12:11 #14 av: Hellas

#12 Jag förstod inte din heller, den känns väldigt OT, jag tror att du missförstått hela trådens innehåll.
Tråden handlar om att jag vill vara Svensson, omedial, vanlig men att det inte fungerar på det sättet.
Att vara medial är ingenting jag fått välja att vara eller inte vara i mitt liv, jag har alltid varit det så långt jag kan minnas.
Jag har aldrig behövt ställa frågan om "hur blir man medial" utan snarare tvärt om....."hur blir man omedial och vanlig".
Jag förstår faktiskt inte alls hur jag som person skulle vara hjälpt av vetenskapliga försök mer än att jag möjligen skulle kunna få några piller för att stänga av.

Varför testa någonting som jag själv försökt lämna bakom mig i ganska många månader nu (men som jag skriver, inte lyckas speciellt väl med).
Jag skulle i en test göra allt för att inte få fram någonting alls eftersom jag INTE vill.

 

//Hellas Medarbetare på http://spiritualism.ifokus.se/
Anmäl
2011-05-22 12:52 #15 av: Andina

Jag vill nog inte leva utan det mediala - däremot tvivlar jag på mig själv i perioder - och däremot kan det vara skönt att försöka vara 'långt borta från 'den världen' ibland, ta en time-out. Som du skriver, WB, det är inte odelat roligt när man skymtar tunga saker som är på gång. Men ändå, jag tycker det är 'mödan värt'.

Allting är möjligt tills det är bevisat som omöjligt - och till och med då är det omöjliga
kanske bara omöjligt än så länge."  /Pearl Buck · Medarbetare på Healing

Anmäl
2011-05-22 12:59 #16 av: [walkinbeauti]

# 15 Sant att det inte är lätt alla gånger och vi har ju fått gåvan av en orsak så jag gör det bästa jag förmår med den.Däremot som barn ville jag ofta vara som alla andra kompisar och inte se deras döda släktingar på något barnkalas.Det hände jag gick hem ibland för jag såg för mycket men då var man liten och förstod inte allt mer än att man var annorlunda .

Idag har jag planer på att utbilda mig inom ämnet mer för att kunna hjälpa unga med medial förmåga,gå kurser i både psykologi och lära mig hjälpa dom hantera sin förmåga.Glad

Sajtvärd för Indianer ,Övernaturligt samt medarbetare Healing .

http://www.indiantrumman.se/

http://www.the-wolf.se/

http://indianer.ifokus.se/


Anmäl
2011-05-22 13:34 #17 av: JustMe08

#16

Åh, vad jag känner igen mig i det du skriver. Vad annorlunda och konstig jag kände mig när jag blev så pass stor att jag märkte att mina kompisar inte såg och kände som jag. I många, många år mörkade jag, ljög eller var helt tyst om vad jag såg, kände, hörde osv... Jag ville bara vara som alla andra. Fy, attan, det var jobbigt att förneka sig själv.

Anmäl
2011-05-22 17:06 #19 av: Jane-Lyzell

0, 14 Så sanna ord - finns ingen återvändo - är man medial så är man !

Det finns två sidor på myntet och en sida av medialiteten är ökat sensetivitet som inte alltid är så kul!

Försökte en gång bara vara vanlig jag med - och förskjuta mina upplevelser och till omed döva dem med sprit a annat! - funkade inget bra det heller!

Nä man får nog ta vacker tass och finna sig i sin uppgift här på jorden!

Sajtvärd på spiritualism.ifokus.  Min hemsida  www.lyztran.com   "Jag Är"

 

Anmäl
2011-05-22 17:44 #21 av: [mia-38]

#0 Själv så är jag inte så himla medial....skulle vilja vara mer men har tydligen inte förmågan.
Men jag försöker "stoppa" undan det jag har ibland och vill bara vara ifred. Men ändå så pockar det på genom att komma med små svaga tecken...att jag inte kan stänga ner helt och hållet.
Och så länge som jag inte är så värst medial av mej så kan det vara ok.

Hoppas du förstår mitt svammel Hellas...*L*
Svårt att sätta orden på pränt.

Medarbetare på OF och Cancer.

Anmäl
2011-05-22 19:18 #32 av: Jane-Lyzell

Glad

Sajtvärd på spiritualism.ifokus.  Min hemsida  www.lyztran.com   "Jag Är"

 

Anmäl
2011-05-22 21:06 #35 av: Hellas

Nu har jag tagit bort 14 inlägg med tanke på att ingen av dem hade ett innehåll som i huvudsak handlade om tråden.

//Hellas Medarbetare på http://spiritualism.ifokus.se/
Anmäl

Det finns en till kommentar till den här diskussionen. Den är bara synlig för medlemmar på iFokus. För att läsa kommentaren, logga in eller registrera dig på iFokus.