Jag kan berätta om ett medium jag var till som inte fick mitt förtroende precis…

Vi var två personer, jag och en släkting till mig. Vi hade fått varsin tid efter varandra, eftersom det var några mil att köra.

Jag skulle gå in till henne först. Min släkting fick inte ens komma in i mediumets fastighet (ganska stor fastighet med många rum) Min släkting fick stanna utomhus, fastän det var ganska kallt. Höst.

När jag kom in ringde mediumets telefon. Det samtalet tog ca 10 min. Jag tycker att telefoner ska vara avstängda när man har kunder.

Efter det samtalet började hon slamra med kaffekoppar. Frågade om jag ville ha men det villle jag inte för jag ville ha ut så mycket som möjligt av sittningen. Ganska dyr dessutom.

När hon tillsist satte sig ner tog hon fram en tarotkortlek och började lägga… Då sa jag till att det var inte därför jag beställ tid, jag ville ha en sittning.

Då äntligen började hon med det. Själva sittningen gick si så där. Hon försökte med ledande frågor till mig men hon fick inga svar. Hon verkade skitsur på mig.

Nåväl…När min timme var över så sa hon: "din släkting kan jag inte ta emot, jag är trött nu"! Va??!!  Först fick min släkting stå ute en timme och frysa, sedan fick h_n inte komma in. Fy sjutton vad dåligt!

                          **************************

När jag tar emot en sitter så ser jag till att telefoner är avstängda. Ser till att jag inte har någon som ringer på dörren, genom att sätta en lapp på utsidan om att jag är upptagen och vill inte bli störd. Jag ser till att det finns vatten och glas framme på bordet och att där ligger en trave pappersnäsdukar.

Jag har förberett mig mentalt på en sittning. Inte jäktat alldeles innan.

Jag är förberedd på att det kan bli känslosamt för sittern och att jag måste "ta hand om" sittern efter sittningen om det blir jobbigt för den. Det kan ta en stund att tala igenom, lyssna, trösta  mm efteråt.

Jag vill att de ska känna förtroende för mig och jag lämnar absolut ingen att frysa utomhus.

En kvinna kom över en halvtimme för tidigt en gång. När jag påpekade att jag inte kunde tidigare än vi avtalat, åkte hon iväg och gjorde ärenden.

Det är viktigt att både jag som tar emot en sitter och sittern håller tider tycker jag. Det är ömsesidig respekt.

För min del är det viktigt att alltid alltid kunna se en glad sitter lämna mig.
Personen ska ha fått ut någonting glädjande i den andekontakt man har förmedlat.
Jag ser ingen glädje alls med att förmedla sorg och elände så skulle jag, mot förmodan, få till mig sådant som inte är glädjande så levererar jag det inte.
Jag är ju bara ett tränande medium så för min del handlar alla sittningar om träning men det spelar inte någon roll, levererandet av glädje är för mig A och O.

#2 Jag skulle inte heller berätta det som är väldigt sorgligt men sittern kan bli ledsen ändå.

Det räcker ibland bara att de förstår att det verkligen är släktingen, vännen.. som är med så kommer tårarna.

En glädje naturligtvis men det kan ändå komma många minnen som rör upp mycket tårar.

#1 Men det är ju förskräckligt, jag förstår att det inte var en bra upplevelse, för det är ju det man vill kunna ge:

Jag håller med varje mening du skriver!
Man ska som medium vara förberedd och se till att sittern får den tid som är utsatt till sitt förfogande.

Det ska vara en fin upplevelse med lugn och harmoni och även om ett medium har flera kunder på raken så ska ändå varje kund känna sig speciell och omhändertagen.

Själv möttes jag av en "vägledare" som bestämt talade om att jag skulle få tre barn och att min man och jag skulle gå skilda vägar !
Jag stod där som ett stort frågetecken den gången, det var inte tal om att jag själv hade några val utan detta var förutbestämt.
Nu var det inte en regelrätt Tarot läggning jag var på så jag tog det hela med en nypa salt men jag tycker inte att man ska förmedla sådant om nu inte kunden specifikt frågar efter hur förhållandet de lever i kommer att se ut framöver.
Jag hade själv inte frågat för jag vill inte veta sådant.

#3 Jo sådana tårar är annorlunda, det är ju sorgetårar som ändå innebär en glädje.
Jag tänker mer på information som rent utav inte alltid är så snäll, jag kan inte ge ett bra exempel men ibland är det så att andevärlden, i all välmening, kan berätta sådant som inte alltid tål dagens ljus.

Det är inte alltid vi levande människor vill veta allt om vad våra döda nära och kära vill be om förlåtelse om !

#5 Håller med dig. Som medium måsta man även ha bra "fingerkänsla" om vad man kan säga eller inte säga.

Jag tackar för att jag fått del av erat samtal.

Precis så skall en medmänniska vara mot en annan…Så som ni är.

Jag bara är o gör inget väsen av mig..Men jag tycker att jag måste bör visa alla med människor den respekten som jag kan ge..Eller hur jag menar.

#7 Du är medmänniska Chik. Det har du visat många gånger!

Puss på kinden!

#1# det var ju förskräckligt gjort!!
Jag vet inte hur jag skulle reagerat, men det hade inte varit med lätt hjärta man hade lämnat det stället.

Jag håller fullständigt med om att, innan man får en sitter så ser man till att vara väl förberedd. Jag gör som du, Gunilla. Är de två som kommer, då får den andra sitta i ett annat rum, med lite dricka och medial läsning.

Jag brukar också meditera innan en sittning. Liksom börja att tona in på mitt arbete.

Det härliga med att vara en länk mellan andevärlden och sittern är ju att få förmedla kärlek och positiva budskap. Glädjetårar är utlösande och gott <3

För mig är glädje A och O. Det är så kul att se och känna glädjen när man kan hjälpa.

Det ska vara kul att jobba med andevärlden. Det liksom spritter i mig då. Härlig lyckokänsla!

Jag är inget medium ska jag tillägga. Har inget papper på det.

#7 Chik, visst är det precis som du skriver, det handlar om att försöka vara medmänniska, vi har förstås alla våra fel och brister men gör man så gott det går tror jag att man kommer långt.
Du om någon är medmännsika som verkligen vurmar för andra .

#9 Ja glädjetårar är bland det finaste som finns och det är verkligen fint och förlösande .

#10 Visst ska det vara roligt att gå till ett medium och att verka som ett medium.
Glädjen tror jag är den absolut viktigaste faktorn av allt och den starkaste energin vi och andevärlden kan arbeta med.
Man ska kunna skratta, ha kul och skämta på ett fint och klärleksfullt sätt.

Andevärlden själva är full av humor och kan allt få till det de med *fniss*.

# 0 Jag har aldrig träffat ett medium och haft sittning live utan det har varit via telefon. Båda gånger hos samma person och båda gånger helt fantastiska. Jag har blivit jättefint bemött med glädje och kärlek och så fantastiska råd och länkningar. Jag har varit glad och inspirerad när jag lagt på luren och än idag ett par år efter kan jag plocka fram mina anteckningar och se hur allt faktiskt stämt så himla bra på vad denne person sa.

Jag tycker man ska bemöta alla med respekt, glädje och kärlek.

#12 Det måste ju vara ännu svårare att som medium kunna bemöta någon på ett fint sätt via telefon och ohh så mycket viktigare att det verkligen blir rätt.

Många medium gör inte telefonsittningar just för att det kan bli så tokigt så det är verkligen roligt att du har hittat en person som fungerar bra.
När du berättar blir jag själv inspirerad så det hörs verkligen att det blivit kärleksfulla möten Grattis kanske man inte säger men jag vill säga det ändå

# 13 Ja, det måste det säkert vara för man kan inte se varandra, inte känna energin kanske på samma sätt utan talar ännu mer i blindo så att säga. Nu är det snart dags igen, en gång om året brukar vi ha en sittning. Mycket för vägledning, inte så mycket andekontakt men de brukar ju dyka upp ändå

Jag är jättenöjd och är så tacksam att jag funnit någon som fått mitt hela förtroende så väl. Man bubblar i flera dagar efter ett sådant samtal och kan som sagt fortfarande göra när jag plockar fram min lilla bok jag plitat ner vad vi pratat om i

För mig funkar telefon och mail/forum kanon när jag ska länka. Nu jobbar jag ju inte som medium men antar mig uppgiften att länka ändå ibland för att jag tycker det är roligt och behöver träna. När jag har någon framför mig låser jag mig mer, min osäkerhet kanske..

#14 Jag kan bara hålla med dig, jag tycker det är betydligt enklare med Blindfolder, att man inte ser sin sitter.
Avståndet spelar ju ingen roll för andevärlden

Svårigheten ligger nog mer i att efteråt kunna ta hand om sin sitter, ibland känner man att man vill krama om på riktigt så att säga

1 oj rena rama skräck sittningen - urs o fy - men du lärde dig hur du absolut intte själv skulle agera - så inget ont som inte har något gott med sig