Andlig inspiration

När upptäckte du/ni att ni var mediala?

2010-09-26 21:34 #0 av: starcat

Verkar som de flesta upptäckt det som barn eller efter en

dramatisk och turbulent period, så nu är jag nyfiken...Glad

Anmäl
2010-09-26 21:35 #1 av: Anna-Helga

Som barn fast det fattade jag inte förrän i vuxen ålder... Glad

Anmäl
2010-09-26 21:43 #2 av: starcat

Funderade just på det ang. barn, "hur" märkte du det?

Anmäl
2010-09-26 21:57 #3 av: Hellas

Jag säger som #1:
Som barn men jag förstod inte att det var någonting konstigt "Övernaturligt" så jag var egentligen aldrig rädd.
När jag kom upp i tonåren förstod jag att jag kanske kände mer än kompisarna och att det jag ansett vara "normalt" inte var speciellt normalt och som alla tonäringar vill man ju vara "normal" därför började förnekelseperioden för min del.

//Hellas Medarbetare på http://spiritualism.ifokus.se/
Anmäl
2010-09-26 22:14 #4 av: Anna-Helga

#2 Jag minns det... Glad Bland annat kunde jag se min guide, jag hade utomkroppsliga upplevelser med massor av mera... Men det viftades bort som fantasier och jag uppfattades som lite udda. Med visst trauma i bagaget tyckte man inte heller att det var så konstigt... Glad

Anmäl
2010-09-26 22:24 #5 av: JustMe08

Mina föräldrar märkte det hos mig när jag var barn, så det var en naturlig del av livet redan från början. I tonåren...kan kopiera av Helena här i #3. Jag ville också vara som alla andra.

Anmäl
2010-09-26 23:06 #6 av: starcat

Tack för alla snabba svar Glad

Funderar själv över min ev "medialitet" när det kan visat sig första gången..Obestämd

Jag kan känna av och har sett men är inget medium..

Mycket intressant är det iaf Glad

 

Anmäl
2010-09-27 00:07 #7 av: [Vintersaga]

Till skillnad från de flesta upptäckte jag det på min andra mediumkurs - när jag var 42 år! Jag hade visserligen hållit på med tarotkort i 9 år då, men det såg jag inte som ett medialt arbete (andevärlden existerade inte i min sinnebild då).

Men åren innan denna kurs har ju inte varit obetydliga för det mediala arbetet - för mycket av det jag gick igenom innan jag började utveckla medialiteten specifikt var viktigt för hur jag arbetar med det idag!

Det som fick mig att förstå att jag hade mediala gåvor (visserligen väldigt outvecklade men ändå) var när jag såg hur bra jag kunde läsa av föremål (psykometri). Idag tycker jag inte det är särskilt märkvärdigt de resultat jag hade då - men för den jag var då så var det "fantastiska"! Skrattande

Kram Rickard

"Det jag fokuserar på växer i styrka!"

Anmäl
2010-09-27 00:28 #8 av: Kerstina-61

#7# Det är samma här, Rickard. Jag upptäckte det då jag gick min mediumkurs. (jag var då 45 år)Men då jag tänker tillbaka i tiden så har jag haft en och annan upplevelse fast jag inte förstått att det var övernaturligt.

Det som fick mig att ta steget till en kurs var en stark upplevesle då min mamma avled vid 63 år ålder. Hon satte sig upp i sängen efter att ha legat i koma ett dygn. När hon tittat på oss, från den ena till den andra så la hon sig ned och somnnade in. Det var en fantastisk upplevelse!Glad

 

Anmäl
2010-09-27 00:40 #9 av: [Vintersaga]

#8 - Härlig upplevelse du hade med mamma :-)

Ja vi verkar tillhöra minoriteten av mediala människor - såna som inte har medvetna upplevelser förrän vid vuxen ålder. Fast vem vet - vi kanske hade det så tidigt att vi inte minns... Hur som helst så hindrar det en inte från att utveckla mediumskapet! Skrattande

Men jag tänker också på alla de människor som måste finnas som har förmågan men inte tar chansen att utveckla den - eller förnekar att de har den! Men det finns säkert en anledning till det också... Flört

Allting kommer till en människa när tiden är mogen!

"Det jag fokuserar på växer i styrka!"

Anmäl
2010-09-27 00:52 #10 av: Hellas

Jätteintressanta berättelser och jag säger som dig Vintersaga, även om man inte minns mediala händelser från barndomen så kanske de ändå skedde.

starcat, du är ju redan en bit på väg i din medialitet så redan har börjat men man vet aldrig om den leder till ett Mediumskap eller inte.
Det enda man med säkerhet kan veta är att om man inte vågar testa hur långt man kan gå så lär man aldrig få reda på svaretFlört!

//Hellas Medarbetare på http://spiritualism.ifokus.se/
Anmäl
2010-09-27 01:32 #11 av: [GunillaF]

Jag har haft upplevelser och kontakt med andevärlden så länge jag minns...

Den första som jag kommer ihåg i detalj hade jag i 9-10 årsålder.

Därefter någon gång då och då. Det tog riktigt fart för drygt tre år sedan efter en olycka i familjen. Det var då jag började gå kurser också. För att lära mig handskas med det jag fick till mig, bl.a.

 

Anmäl
2010-09-27 13:57 #12 av: [Solenn]

Avknoppat inlägg /Sajtvärd, Helena-K

Förklaring:
Detta inlägg är intressant i sig och förtjänar en egen tråd samt att den avviker från denna tråds ursprungliga andemening.

Inlägget handlade om frågor kring Mediumkurser och om alla som anmäler sig till en Mediumkurs blir medium mm.

Hänvisar till nyskapad avknoppning:
"Avknoppad från När upptäckte du/ni att....."

 //Sajtvärd-------- Helena

Anmäl
2010-09-27 16:05 #13 av: Marina2

Jag uppnade upp för andevärden när jag var ca sex år,då fann jag min pappa död på köksgolvet. Såg honom då samtidgt stå upp vid sidan av sig själv.Så mitt öppnande var ju mycket traumatiskt. Efter detta så började besöken som jag minns att jag tyckte var väldigt otäcka. Men att jag öppnade upp förstod jag inte förrän i vuxen ålder.

Försökte på alla sätt att stänga av i ungdomen o även upp i vuxen ålder,men gick så där..

Gick på min första privatsittning 04 i april hos Jörgen Gustavsson. Där fick jag minsann höra att jag hade healing förmåga både vad det gäller djur och människor,även att tala med andar. Snacka om att jag satt med öppen mun!

Därefter gick jag en helgkurs för Jörgen som bara öppnade upp ännu mer. Förstod då att det inte fanns något alternativ,jag bara måste "sopa undan min rädsla" och fortsätta söka.

Så sedan blev det cirklar o meditation och böcker.

 

Senare så gick jag kurser för Iris Hall/Anne Johansson.

Så man kan ju säga att jag "tog tag i det" först i vuxen ålder.

Anmäl
2010-09-27 16:54 #14 av: [Spanaren]

Egentligen förra året i en sluten cirkel genom att få och ge kanaliseringar Flört

Tror att mycket är så naturligt så jag har inte ens tänkt på vissa föraningar och sådant.

Medial ... hur mycket lägger ni in i det ordet?!?!

/kram

Anmäl
2010-09-27 17:15 #15 av: [GunillaF]

#14 Att vara medial betyder för mig förmåga att uppfatta andevärlden. Genom hörsel, syn, lukt eller känsel. Att kunna "ställa in mig" på deras "våglängd".

 

Anmäl
2010-09-27 18:37 #16 av: Mads

När jag var barn men då fattade jag inte att inte alla hörde, kände och såg allt jag såg. Men tog inte det till mig förrän för ett par år sedan i vuxen ålder.

Amor Vincit Omnia

Anmäl
2010-09-27 19:44 #17 av: nillanb

När jag var barn... och jag såg/kände sådant som de vuxna runt mig kallade för vilda fantasier och rädslor.

Anmäl
2010-09-27 21:33 #18 av: [Solenn]

# 16

 

Vad var det du inte tog till dig? Förstod du inte som vuxen att du var annorlunda som kunde se sånt vi andra inte ser. Hur förstod du att andra inte såg det du såg, hur kom du underfund med det. När du kom underfund med det vad tänkte du först? Blev du rädd?

 

Ni alla andra, hur kom ni underfund med att ni var annorlunda och hur tänkte ni? Hur fick ni ihop det med verkligheten som vi andra ser? Börja ni fråga om andra såg det ni såg?

 

Är jättenyfiken för det kan vara så att vi alla ser sånt som inte finns i verkligheten för att vi inte förstår att vi ser sånt som är övernaturligt. 

 

Syns det som ni ser och sen förstår att det är övernaturligt tydligt eller otydligt? 

Anmäl
2010-09-27 21:49 #19 av: [kvasthilda1972]

Jag upptäkte min medialitet tack vare ett duktigt medium som jag gick till några gånger för att få healing, det började för ca 10 år sedan som jag började utvecklas...

Innan trodde jag att jag hade en bra fantasi bara...

Har sedan barndomen alltid varit intresserad av spöken och andar, mamma hade en bok som hette "det okända" som jag älskade att titta i och läsa!

Anmäl
2010-09-27 22:12 #20 av: Hellas

#18 Berätta om Din egna resa inom din medialitet, upptäckte du den som barn eller har den kommit smygande?
Det är så fint om även du själv kan dela med dig lite av dina egna erfarenheter Glad!

 

//Hellas Medarbetare på http://spiritualism.ifokus.se/
Anmäl
2010-09-27 22:17 #21 av: [Spanaren]

#15 Precis så tänker jag också Glad

Anmäl
2010-09-27 22:17 #22 av: Mads

# 18 Jag förstår inte alla dina frågor tyvärr. Vad var det jag inte skulle tagit till mig ? Jo, visst förstod jag som vuxen att inte alla kan se vad jag ser. Men som barn förstod jag först inte det, men ju äldre jag blev så började jag förstå att det var något man inte pratade om. Men minns helt ärligt inte så mycket av det som hände i barndomen, bara små fragment och händelser som fortfarande finns kvar i minnet.

Har absolut blivit rädd många gånger, men blir det inte så ofta längre.

 

Amor Vincit Omnia

Anmäl
2010-09-27 22:18 #23 av: Jane-Lyzell

Medial är nog alla men mediumistisk är inte alla- jag har varit mediumistisk så långt tillbaks jag kan minnas och troligen ennu längre en det! då min övertygelse är att du är den du är i alla dina existenserFlört

solenn undrar när man förstår att man inte är som andra , tja för min del började det nog i lekskolan och 1.a klass. Nog för jag hadde anat det innan - då mina syskon och familj tittade konstigt på en då man alltid viste vad som fanns i julklapps paketen eller födelsedagspresenterna - vet inte hur många gånger man blev beskyld för att ha öppnat paketen och kikatOskyldig eller då jag spelade broshans gitar på gehör och var duktigare en han som tränat flera år osv..... Uppvuxen i ateist familj var det inte lätt att få gehör för sina medialaförmågor så djuren blev min tillflykt och mina föräldrar kunde inte förstå min telepatiska kontakt med dem!

Sen alla konstiga fenomen som hände (poltergiust fenomen) var nog svårt för dem förstå  - när alla glödlampor exploderade när jag var arg eller tv apparater som sattes på o av genom min viljekraft!

Ja det finns mycket mer att skrivaCool

Sajtvärd på spiritualism.ifokus.  Min hemsida  www.lyztran.com   "Jag Är"

 

Anmäl
2010-09-27 22:23 #24 av: Mads

# 23 Intressant tanke det där Jane att den man är skulle man varit i alla existenser. Jag tror inte riktigt så, jag tror jag varit väldigt annorlunda i tex tidigare liv just för att kunna vara här och den jag är idag. Vad innebär det att vara mediumistisk ? Att arbeta som medium ? Jag frågar av nyfikenhet så hoppas du inte tar min nyfikenhet fel Glad

Amor Vincit Omnia

Anmäl
2010-09-27 22:38 #25 av: Jane-Lyzell

24 Annorlunda kan du ha varit men din mediumistiska gåva är med dig - det är din andes/själs gåva - sen hur du använder dig av den i dina olika existenser det är en annan sak!

Mediumistisk betyder kontakt med andevärlden - medium om du så vill!

Sajtvärd på spiritualism.ifokus.  Min hemsida  www.lyztran.com   "Jag Är"

 

Anmäl
2010-09-27 23:01 #26 av: sarwen

För mig började det i puberteten eller strax innan. Vi bodde i ett hus med mycket aktivitet och saker verkade hända runt mig hela tiden. Plus att jag fick veta saker, fick dödsbud och kontakt med släktingar på andra sidan och så där. Jag blev väldigt rädd och visste inte alls hur jag skulle hantera det hela, samtidigt som jag kände mig utvald.
Så småningom lärde jag mig att stänga av och tona ner så att jag inte behövde vara vidöppen, så nu förtiden störs jag inte alls av det.

Däremot har jag fortfarande stor glädje av att kunna känna in människor och ibland händer det att jag "får" nåt, eller känner att jag kan skicka till någon som behöver det. Jag har inte tagit tag i det för tiden har inte varit rätt, men det kanske den är snart?

Anmäl
2010-09-27 23:04 #27 av: Mads

# 25 Tack för förklaringen, då förstår jag vad du menar Glad

Amor Vincit Omnia

Anmäl
2010-09-27 23:26 #28 av: starcat

Vad roligt med så många svar Glad

 

Själv har jag inget motiv att bli ett medium men är oerhört intresserad av ämnet. Har nog varit det så länge jag kan minnas Flört

Ser det mer som en "bonus" att få uppleva andevärlden.Glad

Anmäl
2010-09-28 00:33 #29 av: [Solenn]

Jag har inte mycket att berätta om mig själv annat än jag undrar vad det beror på att jag ganska ofta känner på mig vem jag kommer att möta. Sen är jag såld på healing. Tycker det är jättehäftigt att man kan känna energin från healern.

 

Jag är säker på att jag skulle bli jätterädd om jag såg nån som är död stå och titta på mig.

 

Varför jag frågar beror på att jag är jätteintresserad men fortfarande skeptisk för det är en del som jag inte föstår.

 

Spännande att läsa vad ni gått och går igenom men ni berättar inte vad ni upplever som gör att ni förstår att det är övernaturligt förutom Jane som ger exempel.  

 

Jag försöker formulera en fråga som kan ge svar på vad det var som fick er att förstå att ni var mediala. Hur det ni upplevde avvek från det naturliga. Om man alltid upplevt övernaturliga saker undrar jag vad det var som fick er att förstå att det inte var naturligt.

Anmäl
2010-09-28 02:23 #30 av: Jane-Lyzell

29 Har svarat på det i inlägg 23

Att det inte var naturligt är ju en konstig formulering då det är naturligt för mig - men det var då jag förstod att andra inte såg samma saker som mig!

Sajtvärd på spiritualism.ifokus.  Min hemsida  www.lyztran.com   "Jag Är"

 

Anmäl
2010-09-28 13:52 #31 av: Soffe

För några år sedan efter en kris, även fast jag upplevt saker sen jag va barn..

Anmäl
2010-09-28 18:27 #32 av: dolla

För några år sedan men har nog stängt av gåvan i många år pga rädsla. Jag kommer ihåg som barn att jag" flög" hemma i vardagsrummet. Jag har börjat en kanaliseringskurs i flera steg bla ingår psykometri  och har tränat en del på det och har fått bra respons tillbaka! Jag håller även på med Tarot.

Anmäl
2010-09-29 10:49 #33 av: [Woozy]

Jag har alltid varit känslig, men det var faktiskt först igår som jag "hajjade" till att jag kanske är lite medial trots allt.

Medial betyder känslig för mig, men man kan vara känslig utan att vara medial oxå.

Anmäl
2010-09-29 10:57 #34 av: sarwen

#29 Håller med Jane om att det känns som något helt naturligt. För mig så har det fungerat så att jag har varit mer känslig under perioder när jag har haft mycket hormoner i omlopp, under pubertet, graviditeter och amning, jag vet inte om det är någon mer som upplevt detta? I vilket fall som helst så tror jag (och det är min egen lilla teori, så ni måste absolut inte hålla med) att det är något fullständigt naturligt. Det verkar ha en koppling till det som händer i kroppen och precis som man kan vara extra känslig för andra saker - en del har lättare än andra för att känna glädje, hamna i depressioner, vara känslig för stress eller att ha bra balans (fysiskt eller psykiskt), så tror jag att alla har en grundförutsättning för medialitet som går att öva upp. Sen om man är särskillt begåvad eller inte, det skiljer sig från person till person - som med allt annat.

Däremot upplever jag det som något "övernaturligt" när jag sitter och "spökar upp mig själv" och tittar på läskiga filmer - eller för den delen "Det okända" och blir mörkrädd. Men för mig har det inget med verkligheten att göra utan där har jag bara hamnat i någon annas bild eller tanke och det har mera med deras berättarteknik att göra än med att något "övernaturligt" skulle skrämma mig.

Kramar Sara

Anmäl
2010-10-05 19:36 #35 av: Rocktjejen

I 20 års åldern upptäckte jag att jag kunde förnimma saker,att jag hörde,kände,andar från andra sidan,har alltid haft god intuition också,var rädd för det jag upplevde upp i vuxen ålder.Min mor har berättat för mig att jag som liten kunde sitta i ett hörn och prata rätt ut i tomma luften med "någon" som inte fanns där.Kankse har jag haft med mig det som barn,jag vet inte faktiskt.Jag drömmer sanndrömmar ibland och drömmer om platser jag aldrig varit på eller människor som lever men som jag aldrig hört namnet på.osv.

Nu har jag nog mer eller mindre stängt av sen en traumatisk kris i feb då min bäste vän dog i cancer,;men jag hoppas att det ska släppa och att jag ska våga släppa in ande världen igen

Anmäl
2010-10-05 20:18 #36 av: melany

 intressant att läsa om alla=)

 ja för mig är det också naturligt. jag märkte att jag kunde saker, påverka saker, och började spå tidigt och läste allt jag kom över..tränade upp och saker kom till mig i drömmarna. men sen  har det varit i perioder... jag la det på hyllan ett tag i tonåren, för jag minns att vissa av mina vänner blev rädd när jag hade spåt dom i tarot och det sedan stämde in.. (jag kanske gick i 6-8an då) så jag la det på hyllan något år sedan kom det in naturligt igen..men jag har alltid trott att jag varit öppen,

men det var inte förens i våras då jag verkligen öppnade upp mig och allt kom till mig, kunna känna av energier och påverka ljuslågan m.m .. =)

Anmäl
2010-10-05 20:19 #37 av: Hellas

#35 Till att börja med vill jag skriva att det är så oerhört jobbigt att mista en nära vän och sorgearbetet och läkningen måste få ta den tid det tar.
Vi bearbetar saker på olika sätt, somliga öppnar helt plötsligt upp för andevärlden i en sådan situation medan andra stänger ner.
När du känner att du själv vill och är redo så kommer resten av sig självt Kyss

Jag tror att det är betydligt fler som egentligen har med sog sin medialitet från barndomen men som du själv, inte riktigt vet om det.
Vi är ju många som haft det så pass naturligt dessutom att man inte reflekterat ens att det är något "övernaturligt".

Sanndrömmar är intressant och just nu är det en hel del prat om detta med att se in i framtiden osv.
Vi har ju MUG cirkeln som Jane leder där vi mediterar på distans (en massa människor).

Jag hoppas att du vill berätta mer om dina sanndrömmar i en egen tråd!

Många kramar

//Hellas Medarbetare på http://spiritualism.ifokus.se/
Anmäl
2010-10-05 20:24 #38 av: Mads

# 35 Vet hur det är att mista sin bästa vän, ta all tid du behöver. Det mediala kommer tillbaka när man helt enkelt har kraft nog att orka med det. Innan dess behöver man nog vilan ifrån det hela.

Kramar

Amor Vincit Omnia

Anmäl
2010-10-05 20:26 #39 av: Hellas

#36 Tänk, jag tycker det är bra att man stänger av sin medialitet i tonåren.
Det är så mycket annat som inträffar under den perioden så att blanda in andevärlden mitt i alltihop behöver inte vara speciellt bra.

Hur det än är ska vi ju formas och leva som människor här på jorden och under de åren är vi så känsliga ändå för yttre, jordnära, påverkan.
Om man då blandar in andevärlden kan det bli ordentligt jobbigt.

Tänk så många som börjar sin mediala bana med drömmar, det är ju då vi är som mest mottagliga, precis innan vi sover och under natten.
Att sedan arbeta med Tarot är ju en toppenbra grund att stå på.
Jag säger som till Rocktjejjen, det är verkligen i tiden just nu att sia in i framtiden.

Till och med jag själv är med på det "siande" tåget trots att jag aldrig egentligen känt mig speciellt Siande.

Kram

//Hellas Medarbetare på http://spiritualism.ifokus.se/
Anmäl
2010-10-05 20:27 #40 av: melany

 

föresten jag kom och tänka på det jag med, att jag öppnade upp mig helt skedde också efter "en kris" om man säger så.. undrar varför det är så?kanske för att situationen gjort att sinnerna har skärpts otroligt? som att vi anpassar ju oss och gör det som krävs för att "överleva"

Anmäl
2010-10-06 16:16 #41 av: Rocktjejen

Tusen tack! för era värmande ord..det är nog så som ni säger att det kommer när jag är redo igen

 

 

 

Kram

Anmäl
2010-10-06 20:53 #42 av: stina63

Var när jag var barn, Men då förstod jag inte vad det var. Inte förren i vuxen ålder tog jag itu med de och lärde mig mera

Anmäl
2010-11-14 20:36 #43 av: Hellas

Kyss

//Hellas Medarbetare på http://spiritualism.ifokus.se/
Anmäl

Det finns en till kommentar till den här diskussionen. Den är bara synlig för medlemmar på iFokus. För att läsa kommentaren, logga in eller registrera dig på iFokus.