Mentalt mediumskap

Mediala Svackor

2010-10-27 16:34 #0 av: Hellas

Alla har vi väl någon gång upplevt svackor, dessa gånger man tror att man nog är totalt omedial och har tappat all kontakt med Andevärlden.
Det är liksom ingen på andra sidan som svarar Obestämd!

Funderingarna är många allt från att "Har jag gjort någonting fel" till att man nog inbillat sig allt i flera år.........

Just nu är jag i en sådan svacka och har varit det mer eller mindre hela hösten.

Jag har inte kunnat sätta fingret på vad det har varit utan bara känt att det varit någonting fel, dåliga batterier i telefonen helt enkelt.
Jag har ändå tagit det med ro, det brukar ju gå över och ofta slutar det med att man går ur en svacka starkare än någonsin.
Jag brukar säga att det är i Svackorna det händer grejjer!

Men aldrig har jag väl behövt vänta så här länge!
Nu, med facit i handen kan jag förstå lite av att det nog inte enbart handlat om en svacka utan det har funnits yttre påverkan involverat, intuitionen har sagt mig att någonting varit galet men jag har inte kunnat sätta fingret på vad det har varit, idag vet vi ju svaret och jag tror att de flesta som träffat Anders Å regelbundet varje vecka eller nästan varje vecka i mediala sammanhang nog har känt detsamma.

Jag känner nu att jag börjar resa mig upp ur allt detta och jag vill skriva lite om det och för att få er synvinkel på det hela eller berätta om era svackor som ni inte till att börja med förstått förrän i efterhand.

Jag minns en gång då jag gick med mina systrar och bröder på en Distanskurs och jag var totalt "övergiven" inte ett litet spöke så långt ögat kunde nå Förvånad!
Är man van att alltid förnimma dem så kan jag lova att det blir otroligt tyst!
Jag vet inte om ni som då var med minns just detta men ni peppade och tröstade, goa Zeddan och Wolfie var också med den gången *Ler*.
Tillslut sade jag högt, och kände mig urdum förstås, att "nu får det vara nog, antingen fick de lov att visa sig eller så ville jag inte vara med längre".
"Ni får komma precis när Ni vill, på nätterna eller när som hellst, gör vad ni vill, bara det händer någonting"

Usch, så dumt, det inser jag ju nu i efterhand, för livat blev det, jag sov inte på nätterna, jag var inte ensam på dagarna.
På jobbet blev jag störd osv.

Så den läxan har jag lärt mig...........
Be aldrig om "för mycket", det kan bli "för mycket".

Så tillbaka till svackornas avgrundsdjup, jag har lärt mig med åren att välkomna även svackor eftersom dessa egentligen handlar om mognad och om att bearbeta/väcka upp nya förunderliga ting.
Fast denna gång tycker jag nog att det blev en lite väl lång väntetid!

 

//Hellas Medarbetare på http://spiritualism.ifokus.se/
Anmäl
2010-10-27 16:35 #1 av: Hellas

Ojdå, vad långt det blev, nästan en artike ju Skäms

//Hellas Medarbetare på http://spiritualism.ifokus.se/
Anmäl
2010-10-27 17:26 #2 av: starcat

Precis så känner jag med!! Jag är inget medium men har sett och kännt mycket under en tid och självklart fångade det mitt intresse Flört

Gick på utvecklingskurs, läste hur många böcker som helst och kollade varenda program på tv som hade med övernaturlighet att göra men sen var det bom stopp!! Har inte hänt nåt nämnvärt på ca 1 års tid och det i sin tur gör att tvivlen kommer smygande...Har alltid varit övertygad om att det finns så mycket mer men inte nu längre Rynkar på näsan

 

Men men intresset finns kvar och hoppet med såklart så jag får väl stärka tålamodet ett tag till..Flört

Kram!

Anmäl
2010-10-27 17:30 #3 av: Hellas

#2 Gör bara inte som jag själv gjorde, be om att få för mycket......herregud, jag välkomnade verkligen alla Skäms!

//Hellas Medarbetare på http://spiritualism.ifokus.se/
Anmäl
2010-10-27 17:56 #4 av: Kerstina-61

Helena, det var intressant läsning!

Jag känner igen mig mycket i det du skriver. Jag minns då jag hade gått något år på medial utveckling och allt gick bara framåt. Sedan stannade ALLT av! Jag var helt säker på att jag tappat all inution, all kontakt med andevärlden, ja allt medialt var som bortblåst.

Jag hade som du, peppande goda vänner som berättade att det är NU du berabetar allt och det är NU allt händer. Jag tröstade väl mig med, även om jag egentligen inte riktigt trodde på dem.Obestämd

Med facit i hand så hade de ju rätt.  Jag möttes sen av ett jätteaktivt medialt liv. mIn utveckling gick framåt och männskor hörde av sig och ville jag skulle komma på medial demo i deras hem mm.

Sedan kom en riktigt svacka för ca 1 år sedan. Jag mådde dåligt då jag åkte till min kurs. Samma lärare som jag haft länge...Jag funderade om det var för vi bytt lokal jag mådde så dåligt. Jag fick ont i magen så fort jag kom in i lokalen. Mitt arbete gick jättedåligt på övningarna. Många nya hade börjat och jag kände mig mer nybörjare än de var.

Träningskortet gick på skit...inget funkade.
Det konstiga var att så fort jag åkte ut och jobbade själv, då gick det jättebra.  Jag försökte rannsaka mig själv...om jag verkligen var så bra som de tyckte. Men samma person anordnande demo gång efter gång..och de var nöjda så då var det väl så då, tänkte jag. Men min självkänsla var fortfarande i botten. Och varje kurstillfälle så mådde jag dåligt.

Nu har jag börjat på nytt ställe, med ny lärare. På dessa få månader så har det hänt så mycket positivt :-) Vår cirkelgrupp är helt underbar och nu har jag aldrig ont i magen då jag ska åka dit. Jag är bara såå glad och som ett barn på julafton suger jag till  mig lärdom och lyfts av jättegoa energier.

Visst kan jag bli nervös om jag ska "upp" och jobba inför gruppen, men det är på ett helt annat sätt. Förut mådde jag riktigt illa och visste redan innan på förhand att det skulle gå dåligt. Nu är jag pirrig, men glad! Mina vänner i cirkeln pepper mig och jag hoppas jag ger detsamma tillbaks.

Du ska se, Helena att det vänder snart även denna gång. Vi har alla fått en stor eftertanke till detta mediala arbete. Det finns säkert en mening med det. Jag själv har omvärderat detta med träningskort och cert t.ex. Finns inget i världen som säger att jag är bra bara för jag har ett cert. Och om min certlärare inte arbetar med de riktlinjer h*n lärt ut, då är det inte värt speciellt mycket.

Massor med positiva healningkramar till dig, Helena!Kyss

Ps. Mitt inlägg blev ju inte heller precis kortSkäms Ds.

Anmäl
2010-10-27 17:59 #5 av: [GunillaF]

Jag brukar ta det med ro när jag känner att jag är inne i en svacka. Jag vet att det är en utveckling som sker under tiden, så egentligen ska man väl kanske vara glad att det är en längre svacka för förhoppningsvis är det en större utveckling/förändring på G då.Skrattande

Anmäl
2010-10-27 19:41 #6 av: [kvasthilda1972]

 när jag väntade min dotter så var jag i´en svacka och det var både frustrerande och lärande om tålamoooood!

Anmäl
2010-10-27 20:38 #7 av: JustMe08

Ååh, vad jag känner igen mig i det ni skriver. Jag är också inne i en svacka just nu och blir överlycklig när någon behagar att hälsa på. Men jag vet att jag har sådana här perioder och att jag utvecklas under tiden. Fast visst känner jag mig rätt ensam och övergiven, den känslan kan jag inte komma över...

Anmäl
2010-10-27 22:35 #8 av: sven-g

Svacka eller vila det är frågan, tror nog att när man behöver finns dom där. Dvs man behöver aldrig stänga eller öppna, är det meningen att det ska bli kontakt blir det, och envisa av attan kan dom vara. Jag tror nog att det är ett måste att vila vissa perioder, risk för tomtar på loftet om inte.

Anmäl
2010-10-27 22:44 #9 av: JustMe08

#8

Hahaha...det kan du ha rätt i!Skrattande

Anmäl
2010-10-28 01:23 #10 av: [Lady-Oona]

Berg och Dal bana effekten...brukar jag kalla det här...och en vis kvinna skrev i sin bok Vit Magi att det handlade om ett bevis till dig själv att du är på rätt väg och när dalgången är där så läggs allt till rätta som du tog in och lärde uppe på toppen. Om du inte har dessa bergochdalbane effekter det är då du ska börja fundera om vad som är fel.

Jag lever efter den princiipen i mitt andliga/mediala liv och känner att det fungerar riktigt bra.

Så njut av din resa i bergochdalbanan....Glad

 

 

Anmäl
2010-10-28 03:52 #11 av: [Jeremina]

Visst har jag dem med men andarna kommer tillbaka...och just nu har jag ett enormt uppsving inom andevärlden. Jag tror att mitt mediala barnbarn ökade på det under de 5 dygn som jag tillbringade med honom Skrattande

Anmäl
2010-10-28 12:04 #12 av: Marina2

Svacka jojo det har jag haft ett tag nu. Inget besök,tomt förutom kontakten med min andlige vägledare. Och det som sker under meditationen.

Men jag ser det också som att det är helt ok. Vila behövs och sen kommer det tillbaks med full kraft. Då när "inlärningen" har lagt sig.

Det ska gå upp och ner som ni skriver. Tycker jag.

Anmäl
2010-10-28 12:52 #13 av: Merhaba

Kämmpa vidarre.

Jag har ochså hafft många besvärliga uppkasstningar.

Men det har gått över.

Anmäl
2010-10-28 16:21 #14 av: Kristall47

Det värsta fel man kan göra i såna här sammanhang är att ställa krav på sig själv och andevärlden. Vi måste nog tänka att allt är precis så som det ska vara -alltså ha tillit. Vill vi för mycket så blir effekten motsatt, det är min erfarenhet.

Anmäl
2010-10-28 20:25 #15 av: Jane-Lyzell

10 nog är det bergodalbana här - därför orkar inte skriva så mycket - har fullt skägg svara på allt runt AÅ

jag kommer igen snart lovarKyss

kram alla  Goa!

Sajtvärd på spiritualism.ifokus.  Min hemsida  www.lyztran.com   "Jag Är"

 

Anmäl
2010-10-28 23:53 #16 av: Thinka

Oh Helena så jag känner igen det där, man känner på sig saker.

Det har vi gjort och då ifrågasätter man sin egen medialitet jag har gjort det .

jag har avböjt än det ena o det andra för att jag inte tyckt att det fungerat.

Men idag hände något märkligt, jag tittar ut genom köksfönstret och ser en person kliva in i bakluckan på min bil hur klart o tydligt som helst, militärgrön halvlångkappa, mörka långbyxor och en stickad mössa jag greppar schäfern han är ju skräckinjagande; ) ingen där och för att få upp bakluckan så måste kam trycka på en knapp inne i bilen... nåväl jag blev jätte glad och mitt på ljusan dan så inga skuggor spelade mig ett spratt och bilen står ett stenkast från fönstret. (ett litet kast)

Det finns kvar men jag tror att jag på något sätt trängt undan det uppenbara. Ville bara dela med mig.

 

Anmäl
2010-10-29 00:28 #17 av: Hellas

Oona, Tack snälla goa, och vilket bra metafor Oona med Bergodalbana, den ska jag minnas.

Jane, du vet att vi finns för dig, glöm inte bort det, det är dags att vi andra ger tillbaka av det du ger ut till oss Kyss

Thinka, jag visste att du skulle känna igen dig gumms och vilken härlig upplevelse, vem tusan kan det ha varit, är han ute på Älgjakt tro, det är ju sådana tider nu Flört, de visade dig verkligen med besked och jag är så glad för din skull .

Kram allihop och tack för pepptalk´n

 

//Hellas Medarbetare på http://spiritualism.ifokus.se/
Anmäl
2010-10-29 01:51 #18 av: [GunillaR]

Det finns nog mening med berg- och dalbana inom allting som bygger på känslor. Att man behöver dalarna för att sortera och reflektera över det som man fick till sig i topparna.

Men sedan blir det ju naturligtvis påtagligt om man jobbar inom detta som kräver känslighet eller närvaro av anden.

Jag har ju själv toppar och dalar när det gäller taroten. Och det lustiga är att när jag är nere i dalarna och inte har något intresse då händer ingenting, men om jag plötsligt börjar känna att nu vill jag jobba lite igen - ja då börjar folk höra av sig, både folk jag känner och inte.

Nu gäller det inte några större mängder för min del eftersom jag vill hålla det på denna nivån. Jag ger mina kurser och älskar detta, men att lägga för klienter där går det upp och ner i intresse. Och så fort intresset börjar bubbla så kommer där någon.

Och vad vill jag ha sagt med allt detta svammel, måste ju knyta ihop säcken på något sätt..............

Jo, att det blir svackor eftersom ni innerst inne vill eller behöver dem av en eller annan anledning, och/eller att ni inte känner någon glädje just nu. Men det kommer säkert och då finns här ingen som har tid att skriva på sajten.

Mera svammel.

Vi befinner ju oss i en andligt sätt föränderlig tid just nu, och detta kanske också innefattar de avlidna, att de kanske har någon slags frekvenshöjning de också och i det arbetet kan de inte komma hit och besöka oss.

Nu har jag skrivit färdigt!

Cool

Anmäl
2010-10-29 02:46 #19 av: Tuva-Lena

Berg-och dalbanan upplever jag kommer inifrån, så egentligen är nog andevärlden lika närvarande som alltid, men det är våra sinnesstämningar som förändras - tror jag. Därför blir vi mer eller mindre mottagliga beroende på vår sinnesstämning.

Barn har väldigt lätt för att få kontakt med andevärlden, och varför? Jo oftast är dom positiva och förväntasfulla vad som än händer runt omkring dem - ja med måtta då förstås. Vi vuxna fastnar ofta i negativa tankemönster, och det tror jag är den stora bromsklossen för att få kontakt. Ju mer "jagfixerade/problemfixerade" vi är, desto mindre upplever vi av omgivningen, eller hur? Detsamma gäller kontakten med andevärlden, tror jag. Ett glatt, ödmjukt och öppet sinne är den bästa entrébiljetten till andevärlden. Har man fastnat i en negativ spiral så är nog bästa sättet att "öppna upp igen", att försöka lösa dom problem som hindrar en från att möta omvärlden med ett öppet sinne. Då ser man "med andra ögon" också.. Flört Den här texten gäller inte minst mig själv. Tyst

"Att många tycker samma, betyder inte att dom har rätt.."

 

Anmäl
2010-10-29 17:06 #20 av: Jane-Lyzell

17 tack gummanKyss

Sajtvärd på spiritualism.ifokus.  Min hemsida  www.lyztran.com   "Jag Är"

 

Anmäl
2010-10-29 17:39 #21 av: Soffe

Det här är nog något som jag inte lärt känna så väl. Jag har mest upplevt svackor i min personliga utveckling, alltså i mitt inre, men inte medialt vad jag vet. Behöver nog tänka till mer isåfall hur det har varit bakåt.

Anmäl
2010-10-30 02:52 #22 av: Tuva-Lena

#21 Men på sätt o vis stämmer det vädigt bra in på det jag upplever också Soffe. Det är när jag har personliga problem som andevärlden uteblir också - eller uteblir, men att jag får svårigheter att känna in den. Kanske för att Egot just då, tar större plats än själen..? Obestämd

"Att många tycker samma, betyder inte att dom har rätt.."

 

Anmäl
2010-10-30 11:33 #23 av: Hellas

#22 Ja, när jag har problem så tror jag att min själ först och främst strävar efter jorderlig kontakt, vi är ju dock enbart människor.
Fast svackorna kommer inte enbart då för min del utan även i andra lägen så jag tror att de pillar och donar för att jobba fram någonting annat under den tiden eller kanske för att befästa saker och ting.

Skönt annars att de arbetar efter principen att de tar bort en del om man blir för Egocentrisk och det är kanske det som händer en del fuskare.

//Hellas Medarbetare på http://spiritualism.ifokus.se/
Anmäl

Det finns en till kommentar till den här diskussionen. Den är bara synlig för medlemmar på iFokus. För att läsa kommentaren, logga in eller registrera dig på iFokus.