# Seans/Andekontakt Author: Naiz Hej alla! :) Min första kontakt med andevärlden va hösten 2010. Jag följde med min moster på en storseans i Sala. Jag har alltid varit intresserad av "andra sidan" men har inte tidigare vetat om att jag faktiskt kan få ta del av det. Har velat ha svar på frågor SÅ länge, men tror inte jag haft en tanke på att det finns medier som arbetar så nära att jag har möjlighet att gå på en seans. Jag har varit på två storseanser och en privatsittning. Har fått buskap alla gånger :) Och lika intressant varje gång! Det som är både kul och mindre kul är att det mesta mediet säger inte kommer som en nyhet.. Det är sånt man egentligen vet, bara att man inte förstått/inte vill förstå att det ska vara så :) Har på mina seanser hittills fått svar på det mesta jag undrat över alla år. Känns tryggt att få svar man hoppats på :) Jag är TOKmörkrädd!! Och rädd för spöken osv.. Men blir inte det minsta "skrämd" av kontakt med andevärlden.. Det är rätt faschinerande tycker jag :) ## Comment 1 Author: [Borttaget] Roligt att dina upplevelser av seans och sittning blev lyckade.Ofta när det är en privatsittning kommer information gärna fram som man redan känner till just för att vi ska få dom där bekräftelserna som vi så väl behöver,bevis för att mediumskapet fungerar. En bra sittning tycker jag är när det både blir andekontakter man ordentligt kan känna igen och att det kommer information om sig själv man redan vet men kan få goda andliga råd på vägen i olika livsval. Rädslan tror jag många känner och jag har mött flera andliga som inte alls skulle vilja stå öga mot öga med någon från andra sidan.Flera från kurser har sagt att dom äslkar att syssla med detta och veta att dom finns omkring oss hela tiden men vill absolut inte "se" dom  så det är inget ovanligt eller konstigt med det. Jag brukar säga till dom som känner rädslan att tänka på hur dessa personer var i livet när dom var i fysisk form,det kan vara en släkting bekant granne vän eller någon vi enbart träffat några gånger under livet.Dom är ju egentligen inget annorlunda än dom var i livet bara saknar den fysiska kroppen så någon vi inte kännde rädsla för under deras livstid behöver vi inte känna rädsla för när dom gått över.Det är kanske lätt för mig att säga som levt med detta hela livet men även en tanke att dom är ju samma individ men i en annan dimenssion och inget mer skrämmande eller farlig för att dom nu är i andlig form ![Glad](http://medialt.ifokus.se/js/lib/tiny_mce/plugins/emotions/img/smiley-smile.gif "Glad") Alla har vi andliga guider med oss under livet och känner man oro kan man alltid be sina guider att slippa se andesyner om det känns jobbigt eller be dom ge en trygghet om mörkerrädslan faller på.Guiderna kan vi alltid lita på dom vill bara vårt bästa i alla lägen,dömmer aldrig utan stöttar varje steg vi tar både när vi gör rätt och fel. Sen tror jag att ju mer man kommer det andliga nära ju mer släpper rädslan för både mörker och andesyner,man lär sig mycket och känner snart en trygghet i vetskapen om att vi både är eviga och att våra nära finns omkring oss.Själv ska jag erkänna att jag är betydligt mer rädd för den fysiska människan som verkligen kan göra en illa om dom vill,dom andliga känner jag enbart trygghet med och det tror jag kommer naturligt i takt med vår egen andliga utveckling ![Glad](http://medialt.ifokus.se/js/lib/tiny_mce/plugins/emotions/img/smiley-smile.gif "Glad") Lycka till med din andliga resa! Ps Söta vovvar i din presentation,är lika djurkär som dig ![Flört](http://medialt.ifokus.se/js/lib/tiny_mce/plugins/emotions/img/smiley-wink.gif "Flört") ## Comment 2 Author: Naiz Ja jag fick lite vägledning på privatsittningen. Dom får en liksom att tänka om, tänka i nya banor :) Jag är nog mest rätt för att nånting fysiskt ska komma fram i mörkret och skrämma mej.. Vet dock inte vad ^^ Jag känner mej "hemma" när man är på en seans. Allting känns så jättebra då. Man får, som sagt, en ny syn på livet :) Jag har i alla år varit totalt negativ, men det börjar vända nu. Tog bara 24 år :p Jag tror att jag är så ivrig med att jag vill se och känna andekontakt själv.. Att jag därför inte ber guiderna om hjälp vid tex mörker.. Men vad vet jag :) Jag skulle kunna sitta på seans i flera timmar om dagen! :D Kan liksom inte få nog av det :) Tack :) Den lilla vovven är syrrans. Den andra är min :) ## Comment 3 Author: [Borttaget] Jag känner så med, kan bli totalt paralyserad av skräck när jag känner en stark närvaro eller det är kolsvart. Inte alltid men tillräckligt ofta. Men nu när det har hänt en del kan jag ibland få en irritation istället för att jag inte orädd kan gå i mitt eget hem. Och känna att om jag känner att du finns och står där, så väl så kan du väl visa dig med så har vi det avklarat. Och berätta vad du vill. Jag försöker att jobba på det, själva rädslan kan ju få en att tolka situationer annurlunda än vad dom egentligen är. Ju mer jag har läst om den andra sidan + lite andra inriktningar, desto mer släpper rädslan. Och en ny tankebana har kunnat ta form; Vi är alla människor på ett eller annat sätt. Tyvärr har jag inte vart på några seanser eller sittningar, men skulle så gärna göra det snart. #1 Det var roligt att du skrev "Vi är eviga", det är hittils en av mina största och starkaste insikter jag har haft. En riktig Aha upplevelse. ## Comment 4 Author: Hellas Hej Naiz och välkommen, Jätteintressant berättelse du delar med dig av :). Jag känner igen mig en hel del då det handlar om att vara mörkrädd. För 25 år sedan var jag fruktansvärt rädd för mörkret. Jag kunde dock inte ha lampan tänd heller eftersom jag då konstaterade att jag syndes..... Det släppte en natt när jag helt plötsligt kände en stark närvaro av att jag inte var ensam. Man skulle kunna tro att jag då blev vettskrämd men tvärtom, det infann sig ett enormt lugn i mitt hjärta. Jag ser ner mot min fotände och där sitter en fullt materialiserad Munkliknande man och ler vänligt mot mig. ## Comment 5 Author: Naiz #3 Gå på seans! Helt klart! :) Vart bor du nånstans? Ja och konstigt nog så är jag inte det minsta rädd att gå ut i mörkret när jag läst/pratat om allt som har med andra sidan att göra. Det är rätt skönt :) Vissa gånger man går ut, i mörker, är man inte det minsta rädd, andra gånger totalt livrädd.. #4 Jag är nog lite tvärt om. Är det kolsvart när jag ska sova tror jag att det kan stå nån precis breve mej utan att jag märker det. När det känns som värst vågar jag knappt blinka, för tänk om det står nån där när man tittar igen ^^ Den mannen sitter nog där för att lugna dej, så du slipper känna dej så ensam när du ska sova :) Jag har inte kommit i kontakt så jag sett nånting, jo när jag va yngre. Men då kan det lika gärna varit "tonårs-hjärnan" som sett nåt ;) Däremot har man fått känslan av att det finns nån i närheten :) ## Comment 6 Author: [Borttaget] \# 4 Vad underbart mysigt ![Glad](http://medialt.ifokus.se/js/lib/tiny_mce/plugins/emotions/img/smiley-smile.gif "Glad") en Guide låter det som,härligt ![Flört](http://medialt.ifokus.se/js/lib/tiny_mce/plugins/emotions/img/smiley-wink.gif "Flört") ## Comment 7 Author: [Borttaget] Har också varit på seanser och privata sittningar... men än så länge är det tyvärr ingen som kunnat ge mig svaret.. på igentligen den enda frågan jag har... De e lite lustigt... Men men... Älskar iaf att gå på seanser och få privatsittning... Har även haft husrensning.. Det är väligt spännande och intressant. ## Comment 8 Author: Naiz #7 Då är det nog inte meningen att du ska få veta det ännu :) Ja det är en häftig känsla med seanser och liknanade :)