Övriga mediala områden

Rädd för spöken

2016-03-04 11:45 #0 av: Jane-Lyzell

Näääeeee........Skrattar

Ha en fin helg alla Blomma

Sajtvärd på spiritualism.ifokus.  Min hemsida  www.lyztran.com   "Jag Är"

 

Anmäl
2016-03-05 07:36 #1 av: Snällhäst

Hej och tack för den fick mej att skratta och glömma min morgonångest som jag dras med. Får jag fråga var du hittade filmsnutten och finns det fler? Hälsningar Mia ny medlem😃

Anmäl
2016-03-06 00:07 #2 av: Jane-Lyzell

Hej och välkommen in på forumet 😀 Filmsnutten är från fb

Sajtvärd på spiritualism.ifokus.  Min hemsida  www.lyztran.com   "Jag Är"

 

Anmäl
2016-03-06 00:13 #3 av: Smulan_88

Hur kommer det sig att man är rädd för spöken egentligen?

Jag tror att jag under mitt liv kännt av och varit väldigt lyhörd för andar. MEN jag har också alltid varit extremt mörkrädd. Hehe.

Hur upplever ni när ni känner av andar? Är det vanligt med obehagskänsla?

Framförallt är det vissa föremål men även endel händelser som förstärkt denna känsla. Är det normalt? Eller har mitt sinne nara valt att tolka det okända på detta vis?

Anmäl
2016-03-06 14:29 #4 av: Snällhäst

För mej känns det lugnt och tryggt med mina andar vi känner varann väl. Jag är inte mörkrädd heller men var det som barn.

Föremål kan jag känna obehagskänslor inför;jag hade en gång en bil som inte tyckte om mej. Jag kände det verkligen att det inte var snäll och att den ville jävlas riktigt ordentligt. Jag vet att det låter konstigt men så var det. Vi skrotade den hursomhelst efter en tid för den var gammal blev obrukbar..

Jag tycker det är så tråkigt att så många är så rädda för döden och andevärlden det har uppkommit en helt felaktig bild av denna helt naturliga dimension och tyvärr tror jag nog att det är mycket kyrkans, religionens och vissa skräckfilmers fel. Sen har man ju skrämt varandra i alla tider för spöken och hemsökelser, det är nog djupt rotat tror jag.

Anmäl
2016-03-07 22:03 #5 av: Smulan_88

Jag miste min lillebror som nioåring, så självklart blev man väldigt tidigt väldigt medveten för döden...

Jag har ofta haft känslan av saker och ting omkring i min omgivning. Alltid på alla ställen jag bott på (det är ganska många) så har jag känt av energier pch det har hänt många oförklarliga saker i min omgivning. Så trots att jag tvivlat (för det gör jag just pga att jag miste min älskade lillebror) så har ändå tron innerst inne i mig trott på något mer....

Vi hade en gång en svart skinnfåtölj (va min pojkvänn nuvarande mans fåtölj) och jag kunde inte sitta i den. Blotta tanken att ha den bakom ryggen om än att stå med ryggen vänd mot den gav mig "chills".. Hua riktigt obehaglig..

Fick senare höra att de hade köpt den på auktion, så måste varit något sedan tidigare som skickade ut denna obehagliga energi.?

Sen blev jag gravid och saker slutade att hända i min omgivning... Trodde jag, tills min kusin kom hem på besök till oss. Och jag berättade att denna plats är "stendöd", det händer ingenting. Inga rörelser, energier eller händelser som gör att jag skulle kunna känna av något från andra sidan. Han började skratta (visst vem skulle inte kunna göra det). Men han kände heller inte av något och tyckte också att det var en väldigt lugn plats.

Hur är detta möjligt? Riktar mig främst mor Jane som är frisoner för andar? Och hur kommer detta att påverka mig annat än att jag inte har möjlighet att känna av andra sidan?

Några få, små grejer har väll hänt men inte som förr...

Anmäl
2016-03-07 22:05 #6 av: Smulan_88

Måste tillägga att vi flyttade i början av min graviditet. Så saker och ting upphörde inte i dåvarande miljön utan vi flyttade..

Anmäl
2016-03-07 23:28 #7 av: Jane-Lyzell

4 . Kan bara hålla med i ditt inlägg Glad

Sajtvärd på spiritualism.ifokus.  Min hemsida  www.lyztran.com   "Jag Är"

 

Anmäl
2016-03-07 23:33 #8 av: Jane-Lyzell

5 . verkar som du har känt av  medial(energi) psychic energi i föremålen - det kan kännas obehagligt och förväxlas som andlig energi . Efter som det slutade då du gjorde dig av med dessa - Graviditet är också ett tillstånd som kan både öka eller minska sensitiviteten - men det brukar sedan komma tillbaks efter man fött barnen. 

Sajtvärd på spiritualism.ifokus.  Min hemsida  www.lyztran.com   "Jag Är"

 

Anmäl
2016-04-12 22:34 #9 av: Jane-Lyzell

Skrattar

Sajtvärd på spiritualism.ifokus.  Min hemsida  www.lyztran.com   "Jag Är"

 

Anmäl
2016-04-14 10:15 #10 av: rore

Hahahahahaaa, Ja jösses. Jag skulle springa fort om detta #0  drabbade mig.Förskräckt

Samtidigt så är det just denna känsla jag kan uppleva när jag Känner närvaro och kroppen reagerar som att  *Ta inte i mig* Tyst

Jo det har blivit bättre med åren. Men förr skrämde det slag på mig.

Ödmjukheten drunknar i kampen över vem som har rätt och vem som har fel.

När slaget är över finns ingen vinnare.


I livets källa väntar svaren.Regnbåge Kedjor som tynger blir till länkar som bär.Hjärta

 

 


Anmäl

Det finns en till kommentar till den här diskussionen. Den är bara synlig för medlemmar på iFokus. För att läsa kommentaren, logga in eller registrera dig på iFokus.