Medialitet

Barn - medial - Arv

2014-02-19 14:42 #0 av: Jane-Lyzell

Barn o medial- om man inte har förstående föräldrar för just det mediala- som tyvärr är fåtalet i det stora hela av befolkningen! - så kanske det inte är så konstigt barn har det svårt förstå vad som händer!

Barn - medial-Arv

foto: (C)Ramsbergsgården

Jag kan bara se till mig själv - Mina föräldrar "var" ateister - det har blivit mer troende i dag på grund av mig!


Jag har ju alltid varit annorlunda i familjen och blivit betraktat som Häxan i den. minstingen av 5 syskon - som nog retade gallfeber på dem - när de skulle försöka dölja saker för mig - det gick ju inte - jag genomskådade dem varje gång!


Egentligen borde min Mamma ha förstått det mediala, sin egen, men hon blundade för det - då medialteten går i det ledet(Mamma är uppvuxen på Blåkulla med) Jag tror det blandade ihop andlighet med Kristendomen och kyrkor - för det gillade de inte!De satte inte sin fot i kyrkor om det inte absolut måste!


Min äldsta syster är Sanndrömmar - och min andra syster är väldigt medial (men utvecklade det aldrig). Så det blev Jag som tog tag i det tillslut- fans liksom ingen återvändo!


Jag fick klara den biten själv , med andevärldens hjälp gick det ju bra - de har skolat mig sen liten, så länge jag mins. Sen var det ett tag i livet Tonåren som jag inte ville ha gåvan och försökte vara som alla andra- men men det gick ju inte- försökte döva det med alla möjliga sorters stimuli.


Det var under den här tidsperioden jag tappade förtroendet för vuxna, föräldrar med egen problematik och ingen tid att lyssna, lärare som inte förstod ens svårigheter eller inte ville(har faktiskt haft några bra lärare också) fulla vuxna, som betets sig illa. Pbu – psykologer och kuratorer med egna allvarliga problem –vilket gjorde att de inte kunna hjälpa en fluga ens, på den tiden var det velour psykologer i flower power tatsh. Som inte hade en susning om andevärlden och mitt kvicka sinne. Tacka vet jag Syster Ingrid i skolan, hon var min räddning, dit gick man när man behövde prata – hon fans alltid där för en, hon lyssnade och gav goda råd, vilken medmänniska hon var” Kumla bunkerns klippa”, det var så vi kallade vår skola(Kumla skola).


Kände mig ensam på jorden- den mänskliga delen- där fanns ingen som egentligen förstod! Oj vad jag hade önskat det fanns någon vuxen - där som såg mig och mina gåvor!


Barnen i dag har ju ändock Tv program som faktiskt får dem förstå de inte är tokiga.(även om jag inte gillar dem då de inte är sanning det som visas, många gånger, tv är just tv för att söka tittare)Finns en annan öppenhet i dag med och massor med skrivna böcker. som i sin tur kan förvilla lika mycket som reda ut begreppen beroende på vad man läser som barn.



Vid den här tiden var det dags för konfirmation och då mina föräldrar inte hade så mycket tro åt det hållet så var det upp till mig själv igen om jag ville bli konfirmerad eller inte. Olikt alla mina kompisar som gick där för presenternas skull, gick jag in för att ta reda på det där med Gud och Jesus vad de var för något, jag var nyfiken. Jag fick mina svar och blev med nöd och näppe konfirmerad,( fick gå dubbla gudstjänster sista söndagarna för att få godkänt) Kyrkan hade något som tilltalade men det var mycket som jag inte kunde acceptera, en dömande Gud trodde jag definitivt inte på och det där att man kom till himmelen om man var rättfärdig, stämde inte häller. Jag visste ju redan då att alla kom till andevärlden.

Men jag gillade den kärleksfulla atmosfären i kyrkan då, men det skulle ändras längre fram.


Då jag hade en uppenbarelse i just en kyrka- har alltid gillat gå in i vackra kyrkor och beundrat dess utsmyckning och känna energierna- tror det var Falu domkyrka – jag gick in knäböjde vid ett sidaltare med en så vacker ängla tavla i snidade guldförgyllda änglar- Jag försjunker i bön framför detta vackra och plötslig hör jag en stark röst ”du skall inga gudar hava jämte mig” och insikten kommer till mig att hur mycket kunde man inte göra för fattiga i världen med all denna grannlåt i kyrkorna- gud – har blivit gudadyrkan i granna saker- gud finns i naturen i allt och kyrkan finns i våra hjärtan- inte att smycka kyrkor fulla med gudadyrkan – bättre skänka sådant för att mätta munnar. Efter denna upplevelse har jag svårt gå in i kyrkor-!



Nu till mina egna barn då 5 st har jag med och alla har ärvt gåvan mer eller mindre (alla olika gåvor)- Jag stöttar dem tar deras upplevelser på allvar - men purshar inte dem - då jag vet ande vännerna är deras bästa lärare - Jag kan bara som vuxen finnas som stöd för dem och hjälpa dem förstå deras upplevelser!


Ibland kan jag tycka synd om dem- För allt de jag vet de måste gå igenom i deras utveckling - för det är ju inte alltid så lätt- en annan sak med just medium biten att baksidan på myntet är ökat sensitivitet - som gör att man "vet" saker före kanske personerna själva vet händelser o dylikt - tänker då i förhållanden , vänner etc...


Man ser orden bakom talet som kommer ur kompisars munnar- man känner orden lättare sagt !


Men som Mamma tycker jag det är jätte spännande att se hur de kommer hantera deras gåvor och utvecklas med det- och än så länge går det ju bra


Vi har alltid talat öppet om allt medialt här hemma och det kommer vi fortsätta med - viktigt också ansvaret som medial - till vänner och bekanta - att använda etik o moral är något som jag poängterar mycket för dom! Bara för man ser får man inte alltid berätta det man ser!


Skrivet av Jane Lyzell


Sajtvärd på spiritualism.ifokus.  Min hemsida  www.lyztran.com   "Jag Är"

 

Anmäl
2014-02-19 19:32 #1 av: Kyllan56

Ja vilken tur att du hade syster Ingrid! Oavsett om man är medial eller inte behöver alla barn en vuxen som lyssnar villkorslöst och inte dömer. Det är föräldrarnas roll att beskriva och förklara världen för barn. Att de då förnekar upplevelser som barn har eller helt enkelt inte själva vet vad det är är förvirrande och otryggt för barn. Sedan är det nog inte lätt för föräldrar att veta hur de ska hjälpa sina barn i just en sådan situation. 

Dina barn Jane har en stor fördel av att du gått i bräschen för dem och kan svara på deras frågor.

Precis som du läste jag för prästen för att jag var genuint intresserad av religion och hade många funderingar och frågor kring Gud och Jesus. 

Men jag höll på att inte bli konfirmerad. En del av undervisningen skedde i kyrkan och en dag fanns en kista några meter från min plats. Min paniska skräck jag hade för andar resulterade i att jag skrattade hysteriskt och blev utkörd av prästen, som inte tyckte det passade sig. Det var en iskall vinterkväll med mycket snö och flera minusgrader. Det blev samtal hem, vilket gav mig en andra chans.


”När Hjärtat och Sinnet är i balans… Då är allt möjligt”

Anmäl
2014-02-19 19:53 #2 av: Jane-Lyzell

1. Oj då Kyllan56 ingen snäll prästPustar

Vad tänkte han på?

Ja mina barn har det bättre förspänt- fast innan deras kompisar börja tycka det var coolt ha en Mamma som är medium - skämdes dom lite grann tror jag Cool

Men sen gick det bra och det tycker det är bra Skämtar

Sajtvärd på spiritualism.ifokus.  Min hemsida  www.lyztran.com   "Jag Är"

 

Anmäl
2014-03-13 19:49 #3 av: tin-tin68

Tack för att du delar med dej!

Jag själv tycker att det varit svårt att vägleda mina barn speciellt min yngsta dotter. Min minsta ser ju också men bryr sig inte så mycket annat än att dörre ska vara stängd till sovrummet.

  Men barn tar ibland saker så naturligt tänker då på en händelse då dom var ca 3 o 4 om jag inte missminner mig. Vi var på väg till dagis och lillkillen säger mamma det ligger en gubbe i snön.Jag var väl inte så med där men jag svarade att jag inte kunde se honom. Då sa systern Ja men han är död så han fryser inte mer så var det inte mer med det.

Det jag tycker är svårt är att jag inte ser och hör som hon gör så det blir ofta att man får svara att man helt enkelt inte vet. Ibland så blir det att hon ser någon hon berättar utseendet och att personen vill ha hjälp med nåt så blir det stopp. Vad ska man då göra? Jag har bett om änglahjälp och känner då att rummet fylls av friskluft. Fel eller rätt vet inte.

Anmäl
2014-03-14 00:32 #4 av: Jane-Lyzell

3. tycker du gör helt rätt- det verkar ju vara medialitet hos dina barn - var bara en stötta för dem- pursha inte för mycket och respektera deras syner utan att förstora demGlad eller negligera dem


Sajtvärd på spiritualism.ifokus.  Min hemsida  www.lyztran.com   "Jag Är"

 

Anmäl
2014-03-14 10:05 #5 av: tin-tin68

Det känns bra att man inte gör fel. Vi har ju öppenheten i familjen i flera generationer. Jag ser i bland ,känner lukter o hör. Har gått färdigt en kurs när det blir mer får vi se. Men det blir lite svårt ibland.

Tack för ditt svar!Glad

Anmäl
2014-03-14 11:48 #6 av: Jane-Lyzell

5 . Med det svaret så är dom som är hos er troligen hela tjocka släkten plus guider o ledare Blomma

Sajtvärd på spiritualism.ifokus.  Min hemsida  www.lyztran.com   "Jag Är"

 

Anmäl
2014-03-14 19:35 #7 av: tin-tin68

Ja jane några vet jag ju min mormor,minfarfars halvbror, mm det är nog säkert hela bunten i mellanåt.Skrattar

Anmäl
2015-07-01 21:13 #8 av: Jane-Lyzell

Skrattar Härligt

Sajtvärd på spiritualism.ifokus.  Min hemsida  www.lyztran.com   "Jag Är"

 

Anmäl
2015-07-02 11:19 #9 av: vinden är min mor

Tack för att jag fick läsa om din uppväxt som medial Jane!

Jag är uppväxt med en väldigt frikyrklig mamma och jag själv har väl blivit tvärt om.

Jag har väldigt svårt för det hårda dömandet, och alla rädslor som jag anser att kyrkan använder sig av.

Dessutom tycker jag att det är en religion av män-för män.

Däremot älskar jag andlighet.

När jag var barn slarvade min mamma alltid bort sina nycklar och plånbok och varje gång sa hon att jag var tvungen att hitta den åt henne och hon lovade att inte bli arg.

Men varje gång jag sa vart de var så sa hon att jag gömt dem där och så fick man sig en utskällning.

Hon hade verkligen ingen aning om min medialitet.Skrattar

Nu är jag mamma själv och har väntat lite på att mina barn också ska visa upp någon medialitet, ha låtsas kompisar eller komunicera med andar.

Men än har jag inte sett så mycket av den sidan.

Kanske är det inte alltid ärftligt?


SolMörker är bara brist på ljusSol

Anmäl

Det finns en till kommentar till den här diskussionen. Den är bara synlig för medlemmar på iFokus. För att läsa kommentaren, logga in eller registrera dig på iFokus.