Personlig utveckling

Är du en Empat?

2010-11-23 19:22 #0 av: Hellas

n/a

Vad är en empat!

Information till nedanstående artikel är lånad av eleri-still-twinkel 

 

Förmågan till empati är väsentlig i olika typer av vårdarbete, men även i mer vardagliga mänskliga relationer.
Vanligen förmedlas den empatiska förståelsen av en bekräftande handling (minspel, kommentar). En förutsättning för empati är förmågan att kunna skilja mellan egna känslor och motpartens.

 

Om man letar i Nationalencyklopedin hittar man ingen definition på ordet "empat", eftersom detta är en relativt ny term för att benämna en empatisk/extra känslig person, men jag klistrar in en definition av ordet empati från NE här: 
http://www.ne.se/empati  Nationalencyklopedin
empati´, inlevelseförmåga, förmåga till inlevelse eller medkänsla; att kunna leva sig in i en annan människas känsloläge och behov.


En empat är en extra känslig person som känner det andra människor och/eller djur känner.
Vissa empater kan även känna känslor som lagrats i objekt.
Empat föds man som.
Antingen är man extra känslig för andras känslor eller så är man det inte - det är inget man plöstligt blir.

Däremot är det möjligt att sensibilisera sig för att öka sin empatiska förmåga.
Författaren Rosemary Altea talar bland annat om detta i sin bok "Kraften är din", där hon uppmanar alla mediala personer att öka sin känslighet.
Altea menar att det är värt det relativt höga pris man får betala i form av smärta.
Därmed inte sagt att man ska eftersträva att bli mer känslig enbart för att bli mer medial -- detta får aldrig bli ett självändamål.
Att utveckla sin empati är något man gör av kärlek till nästan...

Min teori är att alla mediala personer är mer eller mindre empater och att alla empater har en viss grad av medial förmåga, även om den är begränsad till att känna av stämningen i ett rum.
De mediala personer om riktar in sig på healing brukar vara extra känsliga för det andra människor kännor, både känslomässigt och fysiskt, och brukar kunna känna deras fysiska symtom i sina egna kroppar.

Empater är ofta goda lyssnare men kan få problem när de engagerar sig i andras problem om de inte lär sig att separera sitt energifält från den andra personens energifält.
Empater är ofta känslomänniskor som gärna talar om sina känslor på ett öppenhjärtigt sätt (vilket omvärlden ibland kan ha svårt att hantera), men de kan lika gärna börja avskärma sig från omvärlden och bli väldigt tysta för att skydda sig själva.

Typiska empat-drag är att behöva en stunds stillhet och ro varje dag, i synnerhet på kvällen.
Empater är inte stresståliga och vill helst kunna koncentrera sig på en uppgift i taget. Empater blir lätt störda av minsta oljud och är ofta lättskrämda.
Skräckfilmer eller filmer med mycket våld bör undvikas av empater eftersom de ofta mår dåligt av att se sådant.
Drömmarna är ofta livliga och klara, men påverkas lätt negativt av till exempel stress på jobbet eller en sen skräckfilm.

Många artister och uppfinnare är empater.
En del empater är begåvade med förmågan att lätt kunna koppla upp sig till Universums "centraldator", där de får tillgång till allsköns kunnskap.
Ett extra känsligt samvete är ett av empatens kännetecken.
Känslighet för förändringar i väderleken eller elektromagnetiska fält är ytterligare kännetecken.

Något av det viktigaste man behöver lära sig som empat är att "samla in" sin energi och att "lösgöra sig" (detach) från andras energier.
Detta lära man sig genom att meditera och visualisera.
När man väl har lärt sig en teknik som fungerar (vilket skiljer sig från person till person) går det på en bråkdels sekund, men att komma så långt kräver tålamod.

Varför är då detta så viktigt? För att kunna hjälpa en annan människa måste man veta vilka känslor som hör till en själv och vilka som hör till den andra personen (se utdraget ur NE ovan).
Förutom att lära sig en visualiseringsteknik för att åstadkomma detta "lösgörande" är det viktigt att jobba med sin personliga utveckling och att äga/bejaka sina egna känslor.
Att vara medveten om det egna jaget är en grundförutsättning för att kunna hjälpa andra.

Enligt en teori (Jerry J. Breen) finns det 10 nivåer för empater: Ten Levels of Empath
Allt ifrån en empat som kan känna/läsa av att känsloläget förändras så att han/hon överväldigas när han/hon befinner sig ute bland folk - på denna nivå (nivå 1) kan empaten dock inte skilja på varifrån känsloenergin kommer eller vilken sorts känsla det är, till en empat som kan läsa av enskilda individers energifält (tankar, känslor, sinnesförnimmelser) med stor precision, oberoende om personen befinner sig nära eller långt borta (nivå 10).

En nivå 10-empat sägs till och med kunna påverka den andra personens känslor/tankar/sinnesförnimmelser med sitt eget sinne.
En nivå 10-empat behöver inte känna den andra personen för att kunna läsa av/kontrollera den.

//Hellas Medarbetare på http://spiritualism.ifokus.se/
Anmäl
2010-11-23 19:48 #1 av: Jane-Lyzell

Tack Intresant - jag nog är jag empat alltid enligt dessa kreterierKyss

Kram Jane

Sajtvärd på spiritualism.ifokus.  Min hemsida  www.lyztran.com   "Jag Är"

 

Anmäl
2010-11-23 20:03 #2 av: Indiania

Tack detta var intressant att läsa och visst är jag empat har alltid varit! Kyss Kram

" Var nära naturen - var när dig själv "

 

Anmäl
2010-11-23 20:18 #3 av: Lynxx

Jag känner igen mig i mycket av det som beskrivs  - men är nog endast en 1:a?

/L

Anmäl
2010-11-23 21:01 #4 av: blombuketten

Hm, jag tror att jag är en empatiskt människa. Det är bland annat därför jag valt det arbete jag har. Fast jag blandar inte in medialitet, energifält och sådana saker i mitt sätt att vara. Men förmågan att känna och förstå vad en annan människa upplever är ett måste, anser jag, när man arbetar inom vården.

Tror inte att förmågan att känna empati är något typiskt för varken den ena eller den andra typen av människa. Empatisk bara är man.

Ungefär så här tänker jag mig empati, taget ur Wikipedia.

"Enligt analys som företräds bland annat av Henry Montgomery ingår i fenomenet empati dessa komponenter:
Förståelse - någon typ av förståelse av den som empatin väcks för
Känsla - att empaten (personen som känner empati) upplever en känsla som överensstämmer med den andre
Uppfattad likhet - empaten uppfattar sig ha relevanta likheter med objektet för empatin
Handling - empatin manifesteras i någon handling från empatens sida"

Anmäl
2010-11-23 21:20 #5 av: Hellas

#4 Jag kan till viss del hålla med dig, bara för att man är Empat behöver man inte vara medial och vise versa.
Jag läste de styckena några gånger och jag själv kan nog inte fullt ut ta till mig det.
En Empat är inte extra medial med automatik :).

Dessutom, ser man till de olika nivåerna som en Empat delas in i så är den utpräglade empaten ingenting att avundas då de har ett jobbigt liv.

//Hellas Medarbetare på http://spiritualism.ifokus.se/
Anmäl
2010-11-23 21:31 #6 av: jagealltidglad

Vilken intressant läsning

fter att läst denna och efter en väldigt givande healing behandlig får jag en annan förståelse över varför jag beter mig på vissa sätt..

empat, jajamen....

Anmäl
2010-11-23 22:23 #7 av: Howliten

Känner igen mig en del och tror som flera här att det inte är enbart mediala människor som är empater.

 

Anmäl
2010-11-23 22:36 #8 av: Andina

En bra och viktig artikel! Tack för den!

Jag måste fnula lite på detta med empat vs medial men oavsett medialitet så tror jag att det är bra att beskrivningen och 'benämningen' på Empater blir mer "vedertagna"! För tidigare så har det bara hetat "känslig" eller t o m "överkänslig" (inte alltid med empatisk undermening...).

 

Allting är möjligt tills det är bevisat som omöjligt - och till och med då är det omöjliga
kanske bara omöjligt än så länge."  /Pearl Buck · Medarbetare på Healing

Anmäl
2010-11-23 22:37 #9 av: [GunillaF]

Jaa, jag en Empat.

 

Anmäl
2010-11-23 22:40 #10 av: Hellas

Jag läste en definition på Empat för några år sedan och helt plötsligt kände jag att det var en beskrivning på mig själv och någonting jag själv hade försökt sätta ord på men inte lyckats fullt ut.

 

//Hellas Medarbetare på http://spiritualism.ifokus.se/
Anmäl
2010-11-23 22:50 #11 av: [asamaria]

Stämmer bra på mig förutom att jag aldrig minns vad jag drömmer. Är empat på nivå 10Glad

Anmäl
2010-11-23 22:54 #12 av: Hellas

#11 Empater delas in i 10 olika nivåer så man är även Empat som 3:a.

Här kan du läsa om Jerry J. Breen`s nivåer:  Ten Levels of Empath

//Hellas Medarbetare på http://spiritualism.ifokus.se/
Anmäl
2010-11-23 23:03 #13 av: Maria

Empati kan man väl förenklat beskriva som medkänsla men det förväxlas ofta med medlidande som är en helt annan sak.

/Maria

 

Anmäl
2010-11-23 23:52 #14 av: [asamaria]

Jo jag förstår att man kan vara empat på olika nivåer. skrev bara var jag själv befinner mig på den skalan.

Anmäl
2010-11-23 23:55 #15 av: Hellas

#14 *Fniss* Jag trodde att du frågade Skäms

//Hellas Medarbetare på http://spiritualism.ifokus.se/
Anmäl
2010-11-23 23:56 #16 av: [asamaria]

Gör ingetGlad

Anmäl
2010-11-24 00:03 #17 av: Soffe

Tack! Intressant.. Kan ju erkänna för mig själv iaf att jag känner väl igen mig..

Anmäl
2010-11-24 00:50 #18 av: Spongebob

Vem vill INTE beskriva sig själv som "empat"?

Tror de flesta "känner" att det passar in på dem. ;-)

Anmäl
2010-11-24 01:09 #19 av: blombuketten

#18. Jo, det ligger nog något i det Glad. Kanske bättre att säga att jag är empatisk......hoppas jag.

Anmäl
2010-11-24 02:30 #20 av: Bybo

Intressant läsning.

Hälsar storempaten som inte är speciellt medial :))

Anmäl
2010-11-24 12:15 #21 av: Elpida

Ahaa, det finns alltså ord på det. Ja, jag är en empat!!!

"Du har alltid två val"

Medarbetare på Spiritualism iFokus

Anmäl
2010-11-24 12:17 #22 av: Hellas

#18 Jag vill inte vara Empat, däremot Empatiskt, jag vet att många ser det som någonting väldigt "bra" med att kunna kalla sig för Empat men en äkta empat skulle kunna byta bort sitt liv med nästan vem som helst (överdriver förstås).

//Hellas Medarbetare på http://spiritualism.ifokus.se/
Anmäl
2010-11-24 12:25 #23 av: Mads

# 0 Som jag förstått begreppet empat så handlar det om att kunna känna av och förstå hur andra människor känner och agera utifrån det. Visst kan jag göra det, men inte alltid. Så någon fullfjädrad empat vågar jag inte kalla mig men vågar påstå att jag är empatisk för det mesta.

Amor Vincit Omnia

Anmäl
2010-11-24 13:20 #24 av: christel70

Vilken bra artikel! Mycket bra beskrivet!

Och jag måste hålla med dig Helena i det du skriver som svar till #18 att man ibland skulle vilja byta bort sin känslighet.

Det är inte så roligt att känna in andras känslor om man inte lär sig hantera det...

 

Anmäl
2010-11-24 13:39 #25 av: Soffe

Håller fullständigt med Helena och christel70!

Anmäl
2010-11-24 16:00 #26 av: Elpida

Det där tycker jag varierar från hur öppen jag är. När jag var yngre kunde jag gå in i ett rum och känna av sinnestämningar mellan människor jag inte kände, det upplevde jag aldrig som jättejobbigt. Däremot är det jobbigt att ta in andras sinnesstämningar när det är människor som är nära en och man inte .... orkar ta in det just då.

Jag är väl iofs ingen överdriven empat, när det är mycket som spinner runtomkring mig försvinner detta lite, till en mer normal nivå. Eller har jag bara lärt mig att stänga av när det är för mycketTyst

"Du har alltid två val"

Medarbetare på Spiritualism iFokus

Anmäl
2010-11-24 17:14 #27 av: Bybo

#22 Tyvärr så stämmer det ganska bra in på mig, eller har så varit. Tror att jag håller på att bättra mig.

Anmäl
2010-11-24 17:17 #28 av: [asamaria]

Läste en artikel om känsliga barn i Metro för en stund sedan och jag kände så väl igen mig. Det stod väldigt kortfattat  om de grundläggande dragen som du skrivit om. Inget om medialitet förståsGlad

Anmäl
2010-11-24 19:36 #29 av: millam

Då blir jag intresserad och höra om människor som har panikattacker när dom är bland folk..?  Kan man säga att en möjlig förklaring kan vara att man är en empat?

Anmäl
2010-11-24 20:06 #30 av: JustMe08

#29

Personer med panikattacker/panikångest utvecklar ju ofta "torgskräck". De här attackerna kommer ju av att man under en längre period har levt under hög stress, vilket gör att kroppen producerar stora mängder stresshormoner (Kortisol och Adrenalin). Men jag vet inte om förklaringen bakom stressen kan vara att man är en empat. I vissa fall kanske.

Anmäl
2010-11-24 20:14 #31 av: JustMe08

En jättebra artikel! Jag kan nog säga att mycket där stämmer in även på mig, bl.a att jag med jämna mellanrum måste dra mig undan för att ladda batterierna då jag lätt blir dränerad.

Det jag däremot klarar är skräckfilmer, antar att jag har härdat migSkrattande

 Men verklig dramatik får jag riktigt ont i själen av.

Anmäl
2010-11-24 20:35 #32 av: millam

Måste säga att detta stämmer så väl för mig med. Jag måste regelbundet få egen tid i tystnad.. och skräckfilmer mår jag dåligt av länge efteråt.

Min ymgsta dotter är mera känslig än jag, där har vi fått jobba hårt. Tyvärr vill hon inte ta till sig meditationsmetoder jag försökt lära henne, för jag tror det skulle hjälpa. Hon däremot tycker det är nonsens. Se ungdomar.. Så är hon också medial.

Anmäl
2010-11-24 20:47 #33 av: [MargaretaA]

#29

jag gillar inte att sätta etiketter på mig själv, men paniken är nära jag är ute en fredageftermiddag på stan och studsar som en pingisboll mellan alla människor för att slippa undan - kanske har jag en släng av Empat ändå Obestämd

 

Allt nedanstående stämmer in på mig förutom lättskrämd.

 

Typiska empat-drag är att behöva en stunds stillhet och ro varje dag, i synnerhet på kvällen.
Empater är inte stresståliga och vill helst kunna koncentrera sig på en uppgift i taget. Empater blir lätt störda av minsta oljud och är ofta lättskrämda.
Skräckfilmer eller filmer med mycket våld bör undvikas av empater eftersom de ofta mår dåligt av att se sådant.
Drömmarna är ofta livliga och klara, men påverkas lätt negativt av till exempel stress på jobbet eller en sen skräckfilm.

Anmäl
2010-11-24 21:12 #34 av: [asamaria]

Har aldrig fått panikattacker, men har haft ett väldigt stort behov av att få vara ensam och ladda batterierna. Och jag verkligen avskyr skräckfilmer, hua. Fatta hur jag mådde som 12-åring efter att ha sett Hajen och som 18-19-åring, The ShiningFörvånad.

Glömde skriva ang. artikeln i Metro att känsliga personer lätt kan hamna i olika slags missbruk för att döva smärtan som man så lätt får när man tar in allt som sägs och känns.

Anmäl
2010-12-07 14:05 #35 av: NiklasEri

#0

Vad som har hjälpt mig, är att träna yoga, och meditera. Man måste, som artikeln skriver, vara medveten om sina egna känslor, och acceptera dessa. Man ska inte ge bort sina känslor i för stor utsträckning. Dessa är ens egna.

Min metod, för att inte gå över till den andres energifält, om det inte behövs, är nog att inte låta min blick möta den andre personen, för i det ögonblick där blickar möts, uppstår lätt kontakt.

Tidigare, trodde jag att jag hade människofobi. Blev stressad bland folk, kunde inte hantera det. Innan jag insåg hur känslig jag är, så var det bara jobbigt och ivägen. Men nu, när jag börjar kunna hantera det, så är det underbart. Man har förmågan att hjälpa andra, men jag har också märkt att många inte vill acceptera hjälp. Speciellt om man inte känner personen.

Jag har kommit under fund med att mycket, nästan all, smärta jag känner/har känt inte är min egen. I min ensamhet, då mår jag bra. När jag kopplas upp till andra, då känner jag ofta smärta. Ibland får jag reda på mycket om personer. Nästan det enda som hjälper då, är att höra ordagrant från denna att "jag behöver inte din hjälp". Vilket inte är lätt att få höra utav de i sin omgivning man inte känner så bra.
Önskar ibland att vissa hade lättare för att ta mot hjälp, när jag erbjuder den. Men det är deras val, och jag vill inte lägga mig i, utan den andres vilja till detta.

Mycket intressanta artikel, den mest intressanta jag läst på länge. I närheten av den mest intressanta jag läst, inom detta område. Den har redan hjälpt mig!

Hälsning
Niklas

Anmäl
2010-12-07 14:14 #36 av: NiklasEri

Vill tillägga, att enligt min erfarenhet, så är man också känslig för andras positiva känslor. Det kanske bara blir så att man lätt fokuserar på de negativa.

 

Anmäl
2010-12-07 15:01 #37 av: JustMe08

#36

Jag tror de negativa känslorna har starkare påverkan, i alla fall tycker jag att det känns så.

Anmäl
2010-12-07 16:00 #38 av: NiklasEri

Jo, det kanske är så. Kanske känner man just de negativa starkare, så att man ska kunna hjälpa..? Det kanske är meningen.

Men jag upplevde något man kan kalla ett lyckorus, när jag umgicks med en person som vid det tillfället var ovanligt uppåt. Personen hade fått veta en sak som gjorde denne lyrisk, närmast hög på lyckokänslor. Kan trots det säga, att detta inte var direkt positivt för mig, även om jag kunde känna empati med personen, vara känslomässigt glad för personen, så gick jag hem nästan yr. Dessa starka lyckokänslor var ju inte mina, och det kändes inte helt okej att ta del av dom i så stor grad. Även om jag inte förrän efteråt förstod att det var personens lyckokänslor jag känt, och inte mina. Så även att känna stundtals positiva känslor, som tillhör någon annan, kan vara negativt.

Anmäl
2011-01-03 21:46 #39 av: Vindra

Empat....   din beskrivning av en empat, är beskrivningen av mig, den jag är.... Fy, vad jag inte vill vara empat!!!

Fick hjälp med att bli av med en massa energier i dag...  ska få hjälp snart igen.. 

Är tacksam för råd om hur man stänger...

Anmäl
2011-01-03 22:02 #40 av: NiklasEri

#39

Själv lär jag mig att få ut något av att vara empat. Att kunna ge mig själv, och världen något med det. Jag tycker att det inte finns behov av att stänga ned en del av sig själv. Det är enligt mig bättre, att lära sig att hantera... och genom det bli en mer fulländad människa.

/ Niklas

Anmäl
2011-01-03 22:23 #41 av: Hellas

#39 Jag håller till viss del med NiklasEri, man kan sakta ner sin mottaglighet till viss del men resterande får man försöka lära sig leva med och se till de positiva sidorna det för med sig.

Egentligen kan ingen stänga ner sig helt och hållet, det är endast ett uttryck som de flesta använder utan det man gör är att lugnar ner sina chakran.
Här är en artikel som jag skrivit som är en metod man kan använda sig av.

Disciplinera dig

 

//Hellas Medarbetare på http://spiritualism.ifokus.se/
Anmäl
2011-01-03 22:29 #42 av: Vindra

#40  jag vill också komma dit, att ge djur och människor.. jag var där förut men sen tog jag på mig för mycket och vet nu inte hur jag ska bli av med det.. vill INTE känna mer nu.. är helt tömd på energi och har varit det i 1 1/2 ÅR... inget hjälper...  hur ska man lära sig att hantera? om man ständigt är på "ON knappen" ....??  är nästan vidöppen enligt hjälp utifrån..

Jag ska inte bjuda in mer energier men ,, fy va svårt..

Anmäl
2011-01-03 22:56 #43 av: Vindra

#41  tack.. din artikel var till hjälp.. har också försökt med bubblor men det bli bara små "såpbubblor" som går sönder efter typ 2 sec...  och ljuset som du beskriver.. ... det är helt borta.. kan känna att det finns en glimt.. en liten liten gnista, långt långt inne.. det brukade lysa så starkt ut genom mina ögon, folk kunde se ljuset.. 

Men nu är det slut... 

Dom har tagit nästan allt..

Fick idag hjälp med healing men denna människa jag träffade blev så starkt påverkad av vad jag har dragit till/på mig...    ska träffa denna människa igen, men tänk om hon inte kan hjälpa mig?? om hon inte har kraft eller tillräckligt med erfarenhet/kunskap???

Det kanske bara blir värre?

vad innebär psykos i detta ämne??

 

Anmäl
2011-01-03 23:18 #44 av: Hellas

#43 Du skriver:

Dom har tagit nästan allt..

En sak som är viktig att förstå är att ingen tar energi från någon, det är vi själva som individer som tillåter att energi delas ut till höver och vänster.
När man väl bröjar förstå det så är det enklare att även börja arbeta med sin egna personliga utveckling.

Var personen Du fick Healing av en van utbildad Healer, det låter konstigt om en Profesionell Healer skulle reagera på det viset inför sin klient.

En Empat är inte sjuk utan det är en personlighet så Psykos finns inte kopplat till det här.

Sedan kan givetvis en Empat drabbas av Psykoser som alla andra personlighetstyper men jag tycker inte att man kan säga att Empater har fler Psykoser än andra människor.

Psykoser och Psykiska sjukdomar ska alltid behandlas av proffesionell sjukvård.

//Hellas Medarbetare på http://spiritualism.ifokus.se/
Anmäl
2011-01-04 00:09 #45 av: Vindra

ursäkta jag kom ifrån ämnet..   ja jag har tydligen tilllåtit för allt och alla.. vill ju så väl hjälpa.

Ja, hon är professionell, hon har även aldrig reagerat så..

 

 

Anmäl
2011-01-04 00:22 #46 av: NiklasEri

Vindra.

Enligt mig, så måste man lära sig ta ansvar för vad man ger och tar. Ser man någon i ögonen, då sker oftast ett energiutbyte. Ibland kan den ena ge mer än den andra.

Något som funkat för mig, är att få distans till mig själv, mina handlingar, och till andra, genom kontinuerlig träning av yoga, och meditation. Men detta är en teknik.

Innan du gör något, speciellt som har med andra att göra, tänk efter. Vad händer om jag gör/säger detta? Kan jag ge så här mycket energi i detta läge? Hur kommer jag att vara, efter handlingen?
Varje handling ger, eller tar energi. Det gäller att hålla balansen. Man kan inte bara ge energi. Det går heller inte att ta energi från andra... utan något slags utbyte.

Lycka till.

/ Niklas

Anmäl
2011-01-04 00:41 #47 av: Vindra

tack Niklas, har aldrig känt ett ett energiutbyte av att se någon i ögonen, ser ofta i ögon men känner då bara hur personen mår och i mitt fall möter jag många som inte mår bra... så är det även med djur - jag mår skit efter att ha lindrat en hästs ryggbesvär eller blir som en disktrasa om jag vänt en persons negativitet till positivitet..

Ska tänka mig för lite mer, tack..   frågan - kan jag ge så här mycket energi i detta läget? har jag redan svar på.. nej- men jag gör det ändå..

dax att tänka om ?!? japp

Anmäl
2011-01-04 00:48 #48 av: NiklasEri

Ja, det är viktigt att spara sin energi också. Man kan se det som att man har en mängd energi, och man kan inte ge mer än till en viss gräns. Gör man det, då faller man..! Och snart, så faller de runt omkring en, och ens värld. Att tänka på sig själv, är också att tänka på andra!

Idag är dagen, då du lär dig att hantera din fina gåva! På ett ansvarsfullt sätt. Ta vara på dig, och den du är, och världen kommer att lysa.

Anmäl
2011-01-10 15:26 #49 av: Vindra

Tack Niklas. Glad

Anmäl
2011-03-20 23:24 #50 av: stass

Ja oj, då vet man.

Det här med medial förmåga, jag tror man är mottaglig för man är en empat - dvs mer känslig för sådant som inte går att se eller ta på.

Så på så sätt går det väl hand i hand, men är säkert helt inviduellt också med åtande om man vill utveckla det eller inte.

Vet inte riktigt vilken nivå jag är på vissa saker har jag från nivå 1 andra från 10, jag får fördjupa mig i det helt enkelt.


Anmäl
2011-03-21 22:07 #51 av: JustMe08

Här finns ett litet skojigt test. Tyvärr är det på engelska men man kan nog översätta.Glad

Är du en empat?

Anmäl
2011-03-21 23:12 #52 av: Therese G

#51 Tackar! bra länk!Skrattande

Anmäl
2011-05-06 14:37 #53 av: JustMe08

*poff*

Anmäl
2011-05-07 20:09 #54 av: siddelina

Jag är empat och jag är som en psykisk svamp som uppfattar andras känslor och känner deras smärta väldigt väl. Kan vara mycket jobbigt!

Anmäl
2011-05-07 21:08 #55 av: Ians

Med djupaste respekt för övriga svar vill jag ändå definiera mitt sätt att se på ordet Empat:

Empati betecknar förmågan att ha medvetande om andra personers känslor och att handla i enlighet med detta. Begreppet är nära besläktat med medkänsla, sympati och inlevelse, men sträcker sig utöver ett rent känslomässigt inkännande och förutsätter även ett rationellt värderande.

 

Sympati är en känslomässig samhörighet med en annan person. Ofta innebär det att en person upplever ledsamhet, inte på grund av egen bedrövelse utan för att någon annan person som denne är välvilligt inställd till är ledsen.

Enligt dessa kriterier anser jag mig vara en Empat...eftersom jag försöker att göra en utvärdering av vad peronen verkligen behöver egentligen.

Däremot har jag levt en stor del av mitt liv som Sympat......och det var ruggigt jobbigt. Jag tog på mig att lösa de mest knepigaste problem. Efter som jag tyckte synd om folk.....ofta satt de hemma i sin soffa medans jag jobbade skiten ur mig....

Och blev det fel fick jag hela skulden..trots att jag bara velat vara snäll. Till slut bränner man nästan ut sig...därför var det av nöden tvunget att jag ställde mig på sidan och funderade lite...blev "kall".

Egentligen inte för jag hjälper fortfarande till...men inte alltid själv och inte i alla lägen...jag över gick till att stålsätta mig att vara en Empat i stället för en Sympat mao.

 

 

Anmäl
2011-05-07 23:35 #56 av: [asamaria]

Delar med mig av en enkel beskrivning. Sympatisk - om du finner någon i en vak så kastar du dig i vaken själv. Empatisk - om du finner någon i en vak så slänger du ut en livboj istället.

Anmäl
2011-05-08 09:28 #57 av: Ians

#56 Exakt! Skrattande

Just precis så är det!

Anmäl
2011-05-08 10:55 #58 av: Hellas

#55 jag håller med dig till 100% och jag tror att det nog är det som de flesta även skriver...fast med lite andra ord.
Du satte pricken över i:t, Tack Skrattande!

Artikeln och det som diskuteras handlar egentligen om då man har för mycket av det goda och inte kan hålla en naturlig balans i det Empatiska flödet (kan man säga så).

//Hellas Medarbetare på http://spiritualism.ifokus.se/
Anmäl
2011-05-08 14:16 #59 av: [asamaria]

#58 Glad

Anmäl
2011-09-11 10:41 #60 av: lisell

Kan jag vara en empat?

Jag har alltid kunnat läsa av människor, djur och omgivningar. Om någon tex säger en sak så kan jag läsa av vad personen egentligen menar och det är ju inte alltid snälla saker man får till sig. Detta har blivit värre och värre med åren och jag har svårt att umgås med folk ja det är fruktansvärt jobbigt att bara åka och handla då man blir bombarderad av känslor och förnimmelser. Det här har resulterat i att jag har isolerat mig och umgås mest med djur och barn för deras känslor och handlingar är mer direkta och enkla att ta in. Ofta kommer totala främlingar eller handikappade fram till mig och börjar prata med mig,  det är precis som om  jag hade nån slags skylt på mig där det står "Hon hör dig och hon ser dig och hon förstår". När det gäller handikappade så ser jag det som en fin gåva för dom kan ha väldigt svårt att bli förstådda men det här tär på mig då jag inte kan stänga av eller sortera det brus av konstant information och känslor som snurrar runt i mitt huvud. Att vara i skogen med mina hundar är det enda som hjälper mig att få tillbaka  energin, att lägga mig och vila hjälper inte riktigt för ljud och känslor stängs liksom inte av. Om jag nu skulle vara en sk empat så kanske jag kan få tips på hur jag kan stänga av det här för jag mår verkligen inte bra av det.

Mvh Liselotte

Anmäl
2011-09-11 11:11 #61 av: Hellas

#60 Hej lisell.
Om Du är Empat eller inte kan jag inte bedömma men du är väldigt sensitiv som en Empat är och det är väldigt jobbigt samtidigt som det är en stor gåva, bara man lär sig att tygla den.
I den här tråden står det mänga tips på hur man kan lära sig leva med detta för det går.
Men det är ett dagligt arbete och det krävs att man verkligen går in för det.

Det finns en artikel som just handlar om hur man kan hjälpa sig själv att hantera gåvan "Diciplinera dig".

Det går att leva med detta!

//Hellas Medarbetare på http://spiritualism.ifokus.se/
Anmäl
2011-09-11 12:33 #62 av: lisell

Tack för tipset Hellas, helst hade jag velat bli av med det helt och hållet men alla råd är goda råd.

Man kanske kan gå på en släktträff så småningom utan att höra en massa skit som dom tänker om varandra,  för det är väl det mest otäcka, att höra andras tankar.

Mvh Liselotte

 

Anmäl
2011-09-11 16:00 #63 av: Hellas

#62 Jag förstår precis vad du menar, det är fruktansvärt jobbigt.
Fundera på varför du har den här gåvan och vad du kanske kan göra med den på ett possitivt sätt.

//Hellas Medarbetare på http://spiritualism.ifokus.se/
Anmäl
2011-10-03 01:48 #64 av: Nea77a

Jag är alltså Empat... om man ser till den här beskrivningen.

Ibland har det hänt att jag har känt smärta på ett ställe i/kroppen som jag kanske vet att någon i min omgivning har ont i/på. Kanske har jag ont en kort stund.

Jag har funderat på det och faktiskt tänkt att det kanske är så att jag känner deras smärta.

En annan sak var att när vi hade en gästlärare i skolan som kunde det här med örter och smaker m.m. så fick vi smaka på olika örter. Örter har ju oftast en medicinsk verkan på kroppen och när jag smakade på dessa, lite bara, så kände jagnågot på tungan eller på nåogt ställe i kroppen. Sedan när jag fick veta vad de var bra för eller vilken kroppsdel den hjälpte så stämde det, jag tror det var 8 av 10ggr, med var jag hade känt något speciellt. Jag var glad för det här!

Jag har haft bra intuition också.

Jag har fått höra av ett (två) medium på en Peace In Mind mässa en gång att jag var medial och att jag kan heala (hela). Men detta har jag inte förstått mig på riktigt då jag inte fått bevis på det riktigt än. Jag skulle vilja vara medial till viss del för att kunna hjälpa människor som mist någon de älskar, som jag gjort.

Men då är jag empat då, det är alltid något! :) Men jag har fått hära att jag inte är så empatisk.

Anmäl
2011-10-03 01:50 #65 av: Nea77a

Oj, det var inte meningen att bilden skulle bli såå stor.

Anmäl
2011-10-11 14:39 #66 av: Magicfairy

Jag är lite orolig för egen del då jag är en väldigt tydlig empat och ska börja jobba som polis.... måste avskärma mig något ofantligt.

Anmäl
2011-10-11 15:28 #67 av: Choklad

Tack för denna tråden Hellas!

Undrar bara hur man mediterar för att lära sig att hantera detta?

 

U R us

Anmäl
2011-10-11 21:00 #68 av: Hellas

67 Tack Choklad Kyss!

Jag brukar vilja "koppla" ihop den här tråden med Diciplinera dig.

Där har jag skrivit en del om hur jag själv hanterar det hela.
Principen är, för mig, densamma, problemet är bara att som Empat måste man arbeta ännu hårdare än den som enbart är odiciplinerad.

Läs och se om det är någonting som skulle passa dig.
Framförallt det sista avsnittet beskriver min metod!

//Hellas Medarbetare på http://spiritualism.ifokus.se/
Anmäl
2012-01-10 00:17 #69 av: webbsmurfen

Jag håller inte riktigt med..

Jag var som killar är allmänt tills mitt mediala uppvaknande kom

Förr kunde jag se på tv om svälten i Afrika eller om plågsamma djurförsök och sedan rycka på axlarna..

Efter mitt uppvaknande bev det tvärt om..

Jag kan se en dokumentär och gråta mitt i dokumentären för jag förstår och känner misären och problemen såsom jag själv skulle ha uppleft dem

 

Anmäl
2012-01-20 20:43 #70 av: Hellas

#69 Hej webbsmurfen, vad är det du inte håller med om?
Artikeln handlar om Empater och inte direkt om Mediala människor även om det givetvis finns Empater bland Mediala personer med.

//Hellas Medarbetare på http://spiritualism.ifokus.se/
Anmäl
2012-01-27 16:54 #71 av: Mindfull

Jaha...jag har provat healing och inte kunnat fortsätta för att jag suger in alla negativa energier utan att veta vart jag ska göra av dem. Jag har kunnat förnimma exakt var någon har fysiskt ont, men det har försvunnit direkt när jag tagit bort händerna.
Är jag på en plats kan jag känna kvardröjande energier och känna av föremål, psykokeni. Att jag skulle vara Empat eller att detta skulle vara kopplat till empati har aldrig tidigare slagit mej.

Anmäl
2012-01-28 11:35 #72 av: LightAndShadow

Beskrivningen av empaters karaktärsdrag och personlighet är klockren, den stämmer in exakt på mig.

Jag har sett att flera här understryker att vara empat inte nödvändigtvis är detsamma som eller ett självklart tecken på att man är medial och det tror inte jag heller. Däremot så är man ju helt klart mer känslig och har tentaklerna ute hela tiden om man är empat vilket gör att det förmodligen är lättare att och att det ligger nära till hands att man har en medial förmåga.

Och visst är det många gånger påfrestande med alla dessa känslor och upplevelser man har som empat. Jag har ofta sagt till folk, utan att veta vad det beror på, att jag önskar att jag hade en knapp som en strömbrytare som jag kunde stänga av flödet av intryck och tankar ibland. Jag tycker om att hjälpa andra människor, det är naturligt och jag kan inte låta bli även om jag ibland försöker sätta gränser för att skydda mig själv men det är också lätt att man blir utbränd och känner sig utnyttjad men nu börjar diskussionen gå åt ett annat håll än onT.

Det var iallafall skönt att se att det finns en förklaring eller ett namn på det jag känner, särskilt som det ligger nära till hands med en annan sak som jag skall ta upp i en annan tråd och som har med regnbågs/indigomänniskor att göra.

Anmäl
2012-05-30 18:33 #73 av: Hellas

Skrattande

//Hellas Medarbetare på http://spiritualism.ifokus.se/
Anmäl
2013-07-30 12:49 #74 av: Choklad

Jag har kommit på en grej då det gäller att ta in andras energier. Jag vågar knappt gå utom dörrarna för jag vet att jag kommer att bli "anfallen" av alla energier som finns där ute, från människor och annat.

Vissa vill man inte känna eller veta om, men hur stoppar men dem från inkräkta på mig, på mitt "revir" om man kan säga så.

Jo jag har märkt att om jag inte ser på dem jag möter,. så behöver jag inte heller hjälpa dem, bära deras energier eller alls tänka på dem, för jag ser inte deras bild. Ibland är det svårt att inte se på folk, man kan ju inte gå och blundaTyst

Så jag tittar ner i marken istället om jag inte vill ha in deras energier i mig. Värre är det då man måste vara nära okänt folk, som i köer eller på bussen.

För mig känns det som att bli överfallen av energierna annars, och jag måste sedan i värsta fall, hantera dessa i flera dagar. Genom att jag blir deprimerad och vad den kan ha för bekymmer.

Och jag har lärt mig att de som "delar med sig" av sina energier aldrig har bett mig om hjälp, och att det är jag som måste stoppa energierna så jag slipper bära dem.

Att förstå detta hjälper mig mycket.

En annan sak blir det tyvärr då jag träffar på personer som jag känner och som verkligen vill dela med sig av sina energier, det är svårare att stoppa, för jag kan ju inte sitta och blunda under våra samtal, eller låta bli att engagera mig i vad de säger och uttrycker. Där flödar energierna fritt emot mig och in i mig, och det är något som jag måste lära mig att hantera, ännu har inget alls hjälpt, ofta sitter jag kvar efteråt då gästerna har gått hem och jag har kvar alla deras energier som de inte vill ha, jag känner mig ibland som en soptunna för jobbiga enegier och som jag ska sortera och filtrera så de blir rena igen och kan få finnas i sitt rätta element.

Kanske det ska vara så, att en del lämpar över, och andra tar emot?

U R us

Anmäl
2013-07-30 14:18 #75 av: Jane-Lyzell

74 Oj då - låter jobbigt för dig och så ska det inte behöva vara - låter som du kommit in i ett mönster av rädslor - vilket gör att dina egna tankar/rädslor - skapar dig ett fängelse.

andras energier är inte farliga att möta - allt är energi - ett givande och tagande hela tiden - se det som att alla du möter människor och djur och natur - är där för att hjälpa varandra - inte själpa!

Känner du dig drenerad en dag - sätt dig ner och be dina egna energier komma tillbaks till dig (då brukar man känna sig hel igen)

Känner du påverkan av andra - sätt dig ned och be de andras energier lämna dig (så blir du dig själv snart igen )

Känner du att du behöver ett skydd (igentligen för dina egna tankar) sätt som speglar runt dig(visuellt) då ser alla som ser dig sig själva och det tar av sin egen energi.

Lycka tillHjärta


 

Sajtvärd på spiritualism.ifokus.  Min hemsida  www.lyztran.com   "Jag Är"

 

Anmäl
2013-07-30 17:54 #76 av: [Sol69]

Empat är jag nog.. Känner ingen mig i mycket men inte allt Skrattar

Sajtvärd på Druid & Shaman och på Astrologi i fokus

Anmäl
2013-07-30 18:45 #77 av: Choklad

Tack Jane. Glad

Naturen har jag inga problem med, och inte djuren heller. Jag förstår att det är jag som skapar mitt eget fängelse, men att ta sig ur det är rätt så kämpigt, men jag vill kunna hantera det som kommer till mig.

U R us

Anmäl
2013-08-02 00:47 #78 av: [lillalollo]

jo, föddes som empat. Vid 4-5 års ålder någongång så grät jag av lycka av att se en man och en kvinna få varandra till slut på tv. Min mamma nästan skrek och min styvpappa skrattade och de försökte i blindo förklara att inget sorgligt hände...men jag kunde inte förklara vad jag kände då...förstod inte själv men vet att jag var så lycklig över att de fick varandra....

Anmäl
2013-08-02 00:50 #79 av: [lillalollo]

dessvärre så stämmer resten också in...förutom det med skräckfilm. beror på vilket sort skräckfilm det är....

Jag orkar inte umgås med mina vänner.  de är fina men jag orkar inte...till vilken anledning har jag ingen koll på men emotionellt blir det jobbigt.

Anmäl
2013-08-02 02:11 #80 av: Jane-Lyzell

79 men så tufft för dig - har du sökt proffetionell hjälp för det ?- om inte gör det! Blomma

Sajtvärd på spiritualism.ifokus.  Min hemsida  www.lyztran.com   "Jag Är"

 

Anmäl
2013-08-02 11:36 #81 av: Choklad

# 79

det som Jane sa om speglarna, det fungerar bra för mig, testa det då dina vänner är på besök eller när du nu behöver det.

Det är nog inte så mycket att göra med det här med "mycket folk" omkring sig, jag har fått lära mig att gå undan, en stund för att samla kraft igen.

Och att meditera stärker mig.

Och att ha någon hobby som där jag kan sjunka in i den och bara vara stärker mig också

Det viktiga är att man tar bort "offerstämpeln" från sig själv och reser sig ur den så att man vågar bli sedd som den man är.



U R us

Anmäl
2013-08-03 00:33 #82 av: [lillalollo]

#80 jane nej har jag ju inte vad jag skall göra men får testa mig fram nu. Går hur bra som helst på nätet men öga mot öga är något helt annat. Jag blir tyst och är som om mitt huvud stänger av sig och känner mig bortdomnad rätt snabbt. Jag möter ju människor på jobb men där spelar jag ett skådespel för det mesta. Och det går bra.Allt är på ytan . Men är även där ibland det blir jobbigt....ju mer en människa uttagerar känslor svaga som starka ju stummare blir jag.

Anmäl
2013-08-03 00:59 #83 av: Jane-Lyzell

82 Hoppas det blir bättre för dig snart Blomma

Sajtvärd på spiritualism.ifokus.  Min hemsida  www.lyztran.com   "Jag Är"

 

Anmäl
2013-08-04 17:08 #84 av: [lillalollo]

# 83 hoppas jag med...tror att jag behöver ett arbete där jag inte är ikontakt med så mycket människor bara så jag lättare kan hämta krafter.

Anmäl

Det finns en till kommentar till den här diskussionen. Den är bara synlig för medlemmar på iFokus. För att läsa kommentaren, logga in eller registrera dig på iFokus.